nemaproblema.blogg.se

 

 

Jag blir så jävla arg. 

Fick precis läst om vad som hände i Helsingborg idag, där en man blev misshandlad till döds när han var på väg till en fotbollsmatch. 

Och jag blir så jävla arg. 

Jag vet inte ens hur jag ska uttrycka mig. Det är för det första för mig helt ofattbart hur en kan genomföra våldshandlingar mot någon annan; ännu mindre så grovt att det leder till dödsfall; men jag förstår inte hur detta kan vara resultatet av fotboll. Fotboll, som så många älskar, eller helt ignorerar (jag kunde inte bry mig mindre), handlar om underhållning. Det ska vara något en njuter av, ensam eller tillsammans; något en känner gemenskap med andra om; underhållning för fan. Och nu är nyhetssajterna fyllda av beskrivningar om hur misshandeln tros ha gått till; vilka som var eller inte var inblandade; reaktionerna. 

 

Och jag undrar var det gick fel någonstans. Efter att ha ögnat igenom rubrikerna och skummat artiklar verkar våldet ha varit oprovocerat. Fler berättelser vittnar om huliganvåld på andra håll i staden; sönderslagna affärer och kaféer, restaurangbesökare som fick föras till sjukhus efter att "av misstag" blivit knivskurna av huliganer på jakt efter supportrar som flydde in i restaurangen. Jag tappar helt hoppet för mänskligheten. Detta handlar inte om någon livshotande politisk kamp; det är inte till försvar av radikala åsikter; det är inte ens ett desperat rop för att uppmärksamma brist på rättigheter. Det handlar om fotboll. Eller nej, det gör det inte heller. För fotboll har ingenting att göra med våld. Detta våld som utspelades i Sverige är helt frånkopplat från sporten. 

Hur kan detta hända? Hur kan människor vara så fruktansvärda? Jag blir så otroligt provocerad. I ett land som Sverige, där människor är så priviligerade och inte ens behöver tänka på de problem andra måste kämpa med på andra håll i världen varje dag. Nej, i Sverige tas allt för givet. Det ses som en allmän rätighet att ha tillgång till allt vi har i Sverige. Och dessa våldsamma individer kastar bort alltihop, och förstör för andra i processen. Fyrabarnspappan som dog. Hans familj; hans barn som kommer växa upp utan far. Restaurang- och affärsägare som fått sin kanske enda inkomstkälla förstörd. Människor som är försatta i skräck och blir ännu mer inskränkta för att undvika risken att utsättas för våld; "kommer jag vara nästa slumpartiga offer?". Det gör mig illamående. Och jag undrar på riktigt om det finns en framtid för mänskligheten när sådant fortsätter hända. Jag är medveten om att detta inte är det enda, eller ens det "värsta", som hänt i Sverige på sistone, men det var det som fick min bägare att rinna över idag. Det hela är bara helt bortom min förståelse, jag begriper mig inte på det. 

Så jag tänder ett ljus för denna man jag inte kände, och gråter för vad som händer med mänskligheten.