En ordentlig uppdatering
Kategori: Allmänt
Jag har inte skrivit sedan i torsdags morse, så det är dags för en ordentlig uppdatering. Jag måste ju berätta om allt jag har gjort. Så brace yourselves, det blir nog ett långt inlägg.
Så, Simon och pappa har avlöst mormor som besök hos mig i Tyskland. Det har verkligen varit jättefint att ha dem här - bara att umgås och prata och att hitta på saker i Berlin tillsammans har varit jätteroligt. De bodde på ett hotell i Charlottenburg, vilket bara tog en kvart/tjugo minuter för mig från min lägenhet. De hade jättetur med vädret - hela tiden de var här har det varit ganska varmt och solen har skinit.
På torsdagen fick de båda roa sig själva under dagen, eftersom jag var på jobbet. Vid fyra promenerade jag bort till Dussman på Friedrichstrasse och hämtade upp dem. Tillsammans promenerade vi via Unter den Linden upp til Brandenburger Tor och stod där en stund i solen. Sedan promenerade vi bort till Potsdamer Platz och tog oss sedan till Joseph-Roth-Diele där vi återigen intog vår middag. Denna gången blev det Schnitzel med Spätzle. Pappa och jag drack Kölsch igen; han som jobbar där visste redan vad vi ville ha när vi kom in. När vi var mätta och belåtna promenerade till Kurfürstenstrasse där Simon och jag tog U-Bahn till Schöneberg - jag tog med honom till det Buddhistiska Centret där vi hörde på en liten introduktion/förklaring av buddhism innan vi mediterade i gompan. Efteråt åkte vi till Wittenbergplatz där vi mötte upp pappa som promenerat omkring själv i Berlin under tiden. Vi letade förgäves efter ett kafé (vi var så fikasugna!) men fick nöja oss med en kaffe på McDonald's då allt annat var stängt. Sedan följde pappa och Simon mig till min tunnelbana så att jag kom hem och han sova lite innan det var dags för jobb på fredag.
Efter jobbet på fredagen träffade jag pappa, Simon och Manfred vid Brandenburger Tor. Genom Tiergarten gick vi till Filharmonin och gick in i Musikinstrumentmuséet och kollade på alla möjliga gamla och konstiga instrument. Det var väldigt spännande! De hade verkligen allt möjligt, och som sagt också en hel del konstiga instrument - det känns som om folk testat lite allt möjligt och sen tänkt "njaaee det funkade ju faktiskt inte så himla bra, jag tror vi skiter i att göra fler sådana". Till exempel fanns det fickfioler att skåda (ungefär hälften så breda som handflatan och kanske 50 cm höga), blåsinstrument som såg ut som konservburkar med en spiral att blåsa in i, en tvärflöjt gjord helt av elfenben (really...?), och mina favoriter: käppar vars handtag skruvas av och vips så har du en klarinett, flöjt eller fiol (stråken finns i ett hålrum i käppen). Pappa var mest fascinerad av Wurlitzerorgeln som brukade spelas till stumfilmer. Det är en all inclusive-orgel; till och med trummor och cymbaler finns med i utbudet av instrument som kan spelas med orgeln. Det var ganska imponerande. Efter vårt besök fikade vi med Manfred i Kulturforum; lite senare promenerade jag med pappa och Simon till vårt stammisställe Joseph-Roth-Diele där vi passade på att dricka Kölsch och äta Spätzle en sista gång innan de stängde för helgen. På kvällen var vi i Charlottenburg och gick till en Kneipe vid Stuttgarter Platz (eller Stutti, som berlinarna säger) där vi drack Jever och Berliner Kindl på fat. Pappa och jag var mycket nöjda.
Lördagen började med en liten men välbehövlig sovmorgon. Jag åkte bort till Kaiser-Friedrich-Strasse och hämtade pappa och Simon - vi åkte till Savignyplatz och satt i solen på en uteservering och drack kaffe. Det var riktigt varmt i solen och kändes nästan som vår - otroligt!
Så, Simon och pappa har avlöst mormor som besök hos mig i Tyskland. Det har verkligen varit jättefint att ha dem här - bara att umgås och prata och att hitta på saker i Berlin tillsammans har varit jätteroligt. De bodde på ett hotell i Charlottenburg, vilket bara tog en kvart/tjugo minuter för mig från min lägenhet. De hade jättetur med vädret - hela tiden de var här har det varit ganska varmt och solen har skinit.
På torsdagen fick de båda roa sig själva under dagen, eftersom jag var på jobbet. Vid fyra promenerade jag bort till Dussman på Friedrichstrasse och hämtade upp dem. Tillsammans promenerade vi via Unter den Linden upp til Brandenburger Tor och stod där en stund i solen. Sedan promenerade vi bort till Potsdamer Platz och tog oss sedan till Joseph-Roth-Diele där vi återigen intog vår middag. Denna gången blev det Schnitzel med Spätzle. Pappa och jag drack Kölsch igen; han som jobbar där visste redan vad vi ville ha när vi kom in. När vi var mätta och belåtna promenerade till Kurfürstenstrasse där Simon och jag tog U-Bahn till Schöneberg - jag tog med honom till det Buddhistiska Centret där vi hörde på en liten introduktion/förklaring av buddhism innan vi mediterade i gompan. Efteråt åkte vi till Wittenbergplatz där vi mötte upp pappa som promenerat omkring själv i Berlin under tiden. Vi letade förgäves efter ett kafé (vi var så fikasugna!) men fick nöja oss med en kaffe på McDonald's då allt annat var stängt. Sedan följde pappa och Simon mig till min tunnelbana så att jag kom hem och han sova lite innan det var dags för jobb på fredag.
Efter jobbet på fredagen träffade jag pappa, Simon och Manfred vid Brandenburger Tor. Genom Tiergarten gick vi till Filharmonin och gick in i Musikinstrumentmuséet och kollade på alla möjliga gamla och konstiga instrument. Det var väldigt spännande! De hade verkligen allt möjligt, och som sagt också en hel del konstiga instrument - det känns som om folk testat lite allt möjligt och sen tänkt "njaaee det funkade ju faktiskt inte så himla bra, jag tror vi skiter i att göra fler sådana". Till exempel fanns det fickfioler att skåda (ungefär hälften så breda som handflatan och kanske 50 cm höga), blåsinstrument som såg ut som konservburkar med en spiral att blåsa in i, en tvärflöjt gjord helt av elfenben (really...?), och mina favoriter: käppar vars handtag skruvas av och vips så har du en klarinett, flöjt eller fiol (stråken finns i ett hålrum i käppen). Pappa var mest fascinerad av Wurlitzerorgeln som brukade spelas till stumfilmer. Det är en all inclusive-orgel; till och med trummor och cymbaler finns med i utbudet av instrument som kan spelas med orgeln. Det var ganska imponerande. Efter vårt besök fikade vi med Manfred i Kulturforum; lite senare promenerade jag med pappa och Simon till vårt stammisställe Joseph-Roth-Diele där vi passade på att dricka Kölsch och äta Spätzle en sista gång innan de stängde för helgen. På kvällen var vi i Charlottenburg och gick till en Kneipe vid Stuttgarter Platz (eller Stutti, som berlinarna säger) där vi drack Jever och Berliner Kindl på fat. Pappa och jag var mycket nöjda.
Lördagen började med en liten men välbehövlig sovmorgon. Jag åkte bort till Kaiser-Friedrich-Strasse och hämtade pappa och Simon - vi åkte till Savignyplatz och satt i solen på en uteservering och drack kaffe. Det var riktigt varmt i solen och kändes nästan som vår - otroligt!

Vi åkte till Zoologischer Garten där vi åt riktig Berliner Currywurst mit Brötchen; vi gick till ett annat ställe än där jag var med mormor, och denna gången smakade den riktigt bra! Jag var väldigt nöjd. Sen åkte vi till Potsdamer Platz där vi träffade Johann. Pappa och jag ville gå till Gemäldegalerie; Simon var inte jättesugen på det så han och Johann roade sig själva i två timmar medan pappa och jag tittade på gammal konst. Det var fint. Jag gillade mest ett porträtt av en kvinna i profil av Botticelli; Canalettos målningar av Venedigs kanaler (därav smeknamnet Canaletto); och Caravaggios ängel. Renässans och barock, med andra ord. Det var särskilt roligt att promenera omkring där inne med pappa som kan så mycket om konst.

När vi mötte upp Johann och Simon igen gick vi till Wienercafét vid Potsdamer Platz och drack kaffe och åt löjligt stora tårtbitar. Det var gott. För att känna att vi åtminstone försökte bli av med de kalorier vi just stoppat i oss promenerade vi från Potsdamer Platz mot Stadtmitte och sen ner till Checkpoint Charlie. Där tog vi avsked från Johann och tog tunnelbanan till Schöneberg. Jag visade min lägenhet och sedan promenerade vi till Akazienstrasse där vi åt på en liten indisk restaurang (det låter verkligen som om vi bara åt hela tiden, men riktigt så illa var det faktiskt inte. Vi hann göra en del emellan. Fast vi åt ganska mycket. Men äta måste en ju!). Sedan åkte vi tillbaka till Simon och pappas kvarter Charlottenburg där vi letade rätt på en liten mysig bar/café där vi drack mocktail, whiskey och öl (Flensburger och Warsteiner). Det var mysigt, särskilt eftersom det var ett litet ställe på en sidogata som inte var så fullt. När vi promenerat tillbaka till hotellet ville Simon ha en Bratwurst från den lilla korvkiosken "Am Stutti" - så vi inhandlade korv, pommes frites och flasköl från den lilla lådan och satt och mumsade i oss det på hotellrummet. Det var också mysigt. Jag åkte hem så sent som möjligt eftersom mina rumskompisar höll en fest hemma i lägenheten. När jag kom in blev jag helt paff hur många människor som fick plats där inne - jag vet inte hur många kvadratmeter vi har men de 40 personer som var härinne gjorde det hela ganska så fullt. Sofie hade planerat ett litet program där alla som ville fick framföra något - det var en väldigt fin idé tyckte jag. Som sista programpunkt sjöng jag tre dalakoraler för alla främlingar; det var lite konstigt men ganska roligt också. Jag tänkte att jag skulle försöka vara lite social och umgås med folk men det var lite svårt. Jag kände ingen alls och det var så trångt och jag orkade inte riktigt börja prata med folk och vara intresserad och försöka lära känna någon. Socially awkward helt enkelt. Jag hängde bara med lite, lyssnade på folk, sa något ibland, betraktade. Folk började droppa av och jag tänkte att det hela kanske tar slut snart, men när det fortfarande festades bestämde jag mig för att gå och lägga mig (klockan hade hunnit bli fyra) så att jag fick några timmars sömn åtminstone. Det var lite svårt att somna (jag har ju berättat att det är extremt lyhört här i huset) men till slut lyckades jag somna ändå.
På söndagen mötte jag återigen upp Simon och pappa på hotellet och vi åkte bort till Alexanderplatz. Där gick vi till Nordsee och åt Bremer (det är obligatoriskt för Simon och mig varje gång vi är i Tyskland - vet inte riktigt varför men det har blivit så) och sen tog vi oss till Unter den Linden. Där träffade vi Johann och gick och drack kaffe på Café Einstein innan jag åkte med Simon och pappa till flygplatsen. Det var ledsamt att lämna dem där; det var så fint att ha besök av dem och jag kände mig ganska ensam när de gått genom säkerhetskontrollen. Jag åkte hem till Manfred (som fortfarande är kvar två dagar i Berlin innan han åker hem till Bamberg); vi satt och pratade hela kvällen och åt kvällsmat ihop. Det var fint, och jag kände mig inte lika ensam längre.
Så, idag är det måndag igen och jag har en arbetsdag på kontoret bakom mig. Det har varit kallt och grått idag, och det har regnat; jag undrar hur lång tid det tar tills jag får se solen igen. Jag promenerade omkring lite i stan innan jag åkte hem och lagade soppa på potatis och savojkål. Nu ska jag snart gå till det buddhistiska centret och meditera tänkte jag, och sedan är det redan kväll och läggdags. Det känns helt otroligt att jag redan är inne på min sjätte arbetsvecka nu - plötsligt går allt så fort!
Nej, nu har jag skrivit tillräckligt mycket för ett inlägg - nu ska jag hitta på något annat en kort stund innan jag promenerar till Grunewaldstrasse. Bis morgen!