Jag är ingen morgonmänniska
Kategori: Allmänt
Ändå har jag fått vänja mig vid att gå och lägga mig tidigt och stiga upp klockan sju för att hinna till jobbet. Jag börjar väl vänja mig, men egentligen är jag en nattugla och ingen tidig uppstigare. Eftersom jag måste gå och lägga mig tidigt har jag inte hunnit eller orkat skriva här igår och i förrgår, så jag tänkte att en liten update är på sin plats.
I måndags träffade jag mormor, Manfred och Ulrike direkt efter jobbet och vi promenerade omkring en liten stund vid Friedrichstrasse. Sedan åkte jag med mormor till hållplatsen Zoologischer Garten, där det ska finnas Berlins bästa Cussywurst. Currywurst är en Berlinspecialité som en kvinna uppfann under efterkrigstiden och nuförtiden kan en äta Currywurst i hela Berlin, men också överallt annars i Tyskland. Mormor hade emellertid aldrig ätit en, så det var dagens uppdrag. Tyvärr blev vi båda besvikna; jag hade ätit en i somras som var mycket godare och kändes mer autentisk och mormor gillade den inte alls. Nåväl. Vi åkte med bussen bort till Unter den Linden och promenerade långsamt till Friedrichstrasse och över Spree och letade efter ett café, tyvärr framgångslöst. Strax efter sju träffade vi Manfred och Ulrike vid Berliner Ensemble-teatern där vi såg ett verk av Bertholt Brecht. Det var verkligen längesedan jag gick på teater så det var väldigt roligt, och stycket var också väldigt bra. Det var två skådespelare som framförde en text av Brecht som väl skrivits någon gång på 1930-talet, men som fortfarande kändes aktuell idag. Det tyckte jag var häftigt. Skådespelarna var också beundransvärda; jag kan ju inget om teater men jag var imponerad att de kunde spela en scen i en timme och komma ihåg alla repliker och monologer och samtidigt göra det intressant att lyssna. Det är väl det som är vitsen med skådespeleri, men jag tyckte det var häftigt ändå. Efteråt åkte vi hem till Manfred och Ulrike där mormor och jag delade på en Erdinger Kristall och jag kunde värma upp mig. Det var mysigt.
Igår åkte jag till Wilhelm Gedächtniskirche efter jobbet där jag träffade mormor och Johann. Tillsammans gick vi till das Museum für Fotografie där vi såg fotografier från första världskriget och en stor samling av Helmut Newtons foton. Efteråt promenerade vi omkring lite i området och möttes upp av Charly och Christian. Tillsammans åkte vi till Savignyplatz, där vi träffade Manfred och Ulrike på restaurangen die 12 Apostel. Där åt vi pizza (varje apostel har sin egen pizza), drack öl (eller okej, bara mormor och jag drack öl) och pratade, det var väldigt trevligt! När jag kom hem var jag riktigt trött och tänkte att jag skulle gå och lägga mig lite tidigare, men det blev såklart inte av det heller. Istället satt jag och pratade med Sofie i köket och drack te. Men det är ju trevligt det också.
Idag är en väldigt trevlig dag, eftersom Simon och pappa kommer hit. De ska ha landat på Tegel nu. Jag ska alldeles strax bege mig till Savignyplatz och vänta in dem tillsammans med mormor. Hon åker i eftermiddag så vi ska äta frukost allihop tillsammans när de kommit från flygplatsen - det ska bli så kul att se dem igen! Jag har fått ledigt från jobbet idag så att jag kan vara med dem hela dagen, vilket jag ser fram emot. Nej, nu kan jag inte sitta här längre - jag ska inte glömma att skriva ikväll. Hoppas ni har en fin onsdag!
I måndags träffade jag mormor, Manfred och Ulrike direkt efter jobbet och vi promenerade omkring en liten stund vid Friedrichstrasse. Sedan åkte jag med mormor till hållplatsen Zoologischer Garten, där det ska finnas Berlins bästa Cussywurst. Currywurst är en Berlinspecialité som en kvinna uppfann under efterkrigstiden och nuförtiden kan en äta Currywurst i hela Berlin, men också överallt annars i Tyskland. Mormor hade emellertid aldrig ätit en, så det var dagens uppdrag. Tyvärr blev vi båda besvikna; jag hade ätit en i somras som var mycket godare och kändes mer autentisk och mormor gillade den inte alls. Nåväl. Vi åkte med bussen bort till Unter den Linden och promenerade långsamt till Friedrichstrasse och över Spree och letade efter ett café, tyvärr framgångslöst. Strax efter sju träffade vi Manfred och Ulrike vid Berliner Ensemble-teatern där vi såg ett verk av Bertholt Brecht. Det var verkligen längesedan jag gick på teater så det var väldigt roligt, och stycket var också väldigt bra. Det var två skådespelare som framförde en text av Brecht som väl skrivits någon gång på 1930-talet, men som fortfarande kändes aktuell idag. Det tyckte jag var häftigt. Skådespelarna var också beundransvärda; jag kan ju inget om teater men jag var imponerad att de kunde spela en scen i en timme och komma ihåg alla repliker och monologer och samtidigt göra det intressant att lyssna. Det är väl det som är vitsen med skådespeleri, men jag tyckte det var häftigt ändå. Efteråt åkte vi hem till Manfred och Ulrike där mormor och jag delade på en Erdinger Kristall och jag kunde värma upp mig. Det var mysigt.
Igår åkte jag till Wilhelm Gedächtniskirche efter jobbet där jag träffade mormor och Johann. Tillsammans gick vi till das Museum für Fotografie där vi såg fotografier från första världskriget och en stor samling av Helmut Newtons foton. Efteråt promenerade vi omkring lite i området och möttes upp av Charly och Christian. Tillsammans åkte vi till Savignyplatz, där vi träffade Manfred och Ulrike på restaurangen die 12 Apostel. Där åt vi pizza (varje apostel har sin egen pizza), drack öl (eller okej, bara mormor och jag drack öl) och pratade, det var väldigt trevligt! När jag kom hem var jag riktigt trött och tänkte att jag skulle gå och lägga mig lite tidigare, men det blev såklart inte av det heller. Istället satt jag och pratade med Sofie i köket och drack te. Men det är ju trevligt det också.
Idag är en väldigt trevlig dag, eftersom Simon och pappa kommer hit. De ska ha landat på Tegel nu. Jag ska alldeles strax bege mig till Savignyplatz och vänta in dem tillsammans med mormor. Hon åker i eftermiddag så vi ska äta frukost allihop tillsammans när de kommit från flygplatsen - det ska bli så kul att se dem igen! Jag har fått ledigt från jobbet idag så att jag kan vara med dem hela dagen, vilket jag ser fram emot. Nej, nu kan jag inte sitta här längre - jag ska inte glömma att skriva ikväll. Hoppas ni har en fin onsdag!