nemaproblema.blogg.se

Igår var det St. Patrick's Day. Det var spännande. Dagen började med frukost hos Diana och Pernilla, som hade gjort pannkakor och scones och dukat upp en jättefin frukostbuffé för oss österrikerskor, fransoser, en norska, och för en gångs skull, svenskar i majoritet (tack vare Pernillas fem vänner som var på besök). Vi hade en väldigt trevlig morgon och alla hade såklart pyntat sig med diverse saker i grönt. 

Vid elvatiden letade vi reda på taxi för att ta oss in till stan - vi åkte till Christ Church Cathedral där paraden gick förbi. Lyckligt nog var det inte så fullt där så vi fick ganska bra platser inför paraden; vi stod emellertid och väntade ganska länge på att den skulle passera. Men till slut kom den; först polisen, militären och brandkåren (som hade ett säckpipeband, det tyckte jag var alldeles underbart), sen följde olika marschband, dansgrupper, konstruktioner på hjul av olika slag och med olika teman. Allt var väldigt färgglatt och alla var glada; det var fint. När paraden var över promenerade vi bort till Dublins påstått äldsta pub, The Brazen Head, där vi hade turen att hitta ett bord där vi fick plats allihop. 

Och där stannade vi i princip hela kvällen. Vi kom dit runt två på dagen och gick därifrån klockan tolv. Puben blev mer och mer välfylld och vi var lyckliga att vi faktiskt hade lyckats hitta ett bord för alla. Senare kom ännu fler utbytesstudenter och anslöt sig till oss medan andra droppade av. Och det hela under stadig tillförsel av öl. Vi gick och åt i omgångar; jag gick med Diana, Pernilla, Sarah och Marlene till MacDonald's i Temple Bar som var helt knökat. Allvarligt. Jag har sällan sett så mycket folk på samma ställe innan. Vi fick armbåga oss fram på kullerstensgatorna mellan glada, fulla, grönklädda människor. Men på nåt sätt var det fint. 

På The Brazen Head spelades också, som alltid, irländsk folkmusik och vi knödde oss in i det trånga rummet för att få dansa till och sjunga med i Galway Girl, och jag upptäckte till min förtjusning att många av de jigs och reels de spelade var de jag lärt mig; det var nästan så det kliade lite i fingrarna. Vid tolv gick vi till slut från puben och ville hitta en annan; vi gick till Temple Bar för att igen beskåda folkmassan, som emellertid hade minskat ansenligt sedan eftermiddagen. Vi delade på oss eftersom några ville äta och vi fem som blev kvar letade reda på en pub med lite plats åt oss där vi tog en sista öl och försökte sjunga med i låtar vi inte kunde. 

Med andra ord: det var en fin dag igår. Den blev inte riktigt som jag tänkt mig, men det var roligt ändå. Jag såg mycket spännande och hade roligt med fina människor. 

Det var inte lika roligt att stiga upp imorse för att skriva klart min uppsats i Gender and Politics. Men nu, efter mycket prokrastinering, är den äntligen färdig och inskickad. Marlene och Sarah kom förbi i eftermiddag och vi bakade pizza med serrano, oliver, mozzarella och ruccola - mycket gott!