nemaproblema.blogg.se

Söndagsångest

Kategori: Allmänt

Jag vet inte om jag är redo för måndag än. Jag vet att jag haft lov och bara precis har en föreläsningsvecka bakom mig, men det är ändå jobbigt att helgen är slut. 
 
Idag gick jag med Sarah och Marlene till en katolsk mässa i en kyrka nära O'Connell Street. Vi gick dit för att lyssna på Palestrinakören (som tyvärr inte sjöng något av Palestrina) och fick på köpet uppleva en irländsk katolsk mässa. Det var intressant. Jag blev överraskad av att nästan allt prästen sade var på latin; emellertid mumlade han och hade ett brutalt engelskt uttal, så det var i princip omöjligt att höra vad det var han sade. Inte för att det spelade så fruktansvärt stor roll, jag kan ju inte latin ändå. Kören sjöng fint; små soprangossar och manskör som bjöd på Missa Brevis av Greyston och ett stycke av de Victoria (så jag fick lite renässanspolyfoni ändå). Jag mottog min första nattvard (vilken jag ju, som odöpt och okonfirmerad hedning, egentligen inte är berättigad till) och försökte sjunga med så gott jag kunde i de för mig obekanta melodierna. Efteråt gav vi en slant till kören i utbyte mot kaffe (väldigt välkommet i kylan!) och något sött. Sen begav jag mig hemåt till Gateway medan Sarah och Marlene gjorde en utflykt till Howth. Jag ville åka med egentligen, men tänkte att jag behövde plugga; eftersom jag känner mig själv alltför väl visste jag att det inte skulle bli något gjort efter en eventuell utflykt. Så istället åkte jag hem. 

Ni kan ju tänka er att det inte blev så fasligt mycket gjort ändå. Jag läste klart en artikel av två och började skriva på en liten inlämningsuppgift. Men så mycket längre kom jag inte. Istället skajpade jag med Hanna; det var jätteroligt eftersom vi inte hörts på så länge. Vi hade båda jättemycket att berätta och prata om men samtidigt visste vi inte riktigt var vi skulle börja. 

På kvällen försökte jag mig på att baka kladdkaka (igen). Jag hade inga ägg så jag letade fram ett recept på internet för äggfri kladdkaka; men även denna gången blev kakan inte det minsta kladdig. Jag förstår inte. Men det är ju inte värre än att jag får baka fler chokladkakor! Och det gör ju ingen ledsen (bara tjock kanske). 

 
Mitt rum börjar äntligen se lite (med betoning på lite) mer hemtrevligt ut. Jag köpte en affisch med världskartan i förhoppningen att mitt sinne för geografi förbättras lite. För tillfället är det nämligen ganska dåligt. 

 
Det är redan vår på Irland; till och med påskliljorna tittar fram. Men skenet bedrar - kallt är det ändå. Särskilt inomhus. 

 
 

Ändå har vi haft sol lite då och då; det uppskattas alltid!

Jag kan ändå inte låta bli att längta efter (den riktiga) våren, och tillhörande värme. Jag har frusit så de senaste dagarna; det är något jag gärna slipper snart!



 
 

Kommentarer


Kommentera inlägget här: