Sju dagar
Kategori: Allmänt
Nu har det redan gått en vecka sen jag kom hit till Irland. Det känns som om jag har varit här jättelänge, samtidigt som det känns som om det bara var ett par dagar sedan jag kom hit.
Igår blev en bra dag i alla fall. Jag tog en liten promenad i området på förmiddagen, jag hade tänkt gå till en park jag sett på kartan men hittade den inte och istället för att irra vidare gick jag tillbaka, satte mig på en parkbänk och läste. Jag får ta med mig kartan nästa gång. Efter lunch och samtal med Göteborgs Universitet åkta jag in till centrum och promenerade omkring där. Jag gick längs gatorna jag upptäckt tillsammans med mamma och Simon i somras, och på nåt märkligt sätt kändes det ändå lite som hemma. Och som att det här är min stad nu.
Igår blev en bra dag i alla fall. Jag tog en liten promenad i området på förmiddagen, jag hade tänkt gå till en park jag sett på kartan men hittade den inte och istället för att irra vidare gick jag tillbaka, satte mig på en parkbänk och läste. Jag får ta med mig kartan nästa gång. Efter lunch och samtal med Göteborgs Universitet åkta jag in till centrum och promenerade omkring där. Jag gick längs gatorna jag upptäckt tillsammans med mamma och Simon i somras, och på nåt märkligt sätt kändes det ändå lite som hemma. Och som att det här är min stad nu.
På kvällen kom Caroline, den svenska tjejen, in till stan och vi träffade en fransman och en spanjor som också pluggar vid DCU. Spanjoren hade bott i Dublin innan så han visade oss två mysiga pubar där vi drack Guinness i pints. På den andra puben vi gick till spelade ett band med gittar, sång, banjo och litet dragspel irländsk folkmusik. Precis som det ska vara i Irland.
Gångbro över floden Liffey
Dublins turistkvarter, Temple Bar, typ som Dublins Haga.
Parken St Stephen's Green där jag satt i solen och läste.
Trinity College i kvällssol.
Samma gångbro som förut, bara att man knappt kan se den...
Jag blev lite frustrerad för att jag tycker att det är svårt att vara själv. Det känns liksom lite meningslöst att vandra omkring helt ensam, och jag visste inte riktigt vad jag skulle göra. Det är lite paradoxalt eftersom jag inte nödvändigtvis vill vara omgiven av andra hela tiden heller, jag kan till och med tycka att det kan vara lite ansträngande att socialisera mig med nya människor. Jag vill kunna göra allting själv. Att ha allt ansvar själv. Jag vill kunna klara av att ta hand om mig själv. Men jag vill inte vara ensam.