nemaproblema.blogg.se

Det kommer bli en sån där morgon. Just nu vill jag inget hellre än att sitta hemma i köket på hjortgatan och äta frukost med mor och bror. Som vanligt. Istället sitter jag här i mitt rum, som visserligen är varmt och ljust, men som ändå inte är hemma. Kunna krama om de jag tycker allra mest om. Jag skulle verkligen behöva en kram just nu.

Igår var ändå en bra dag, jag blev väldigt nyfiken och pepp på att börja plugga på DCU. På kvällen träffade jag tyskarna jag pratat med tidigare på dagen och vi gick till baren på campus. Det var mysigt en stund, men det var ju snarare en klubb än en bar, och jag upplevde igår igen hur lite jag gillar såna ställen. Jag känner mig så himla onormal i att inte gilla det heller; alla (i alla fall i min ålder) verkar ju gilla det, men inte jag. Så jag stannade alldeles för länge för att tycka att det var roligt och gick hem frustrerad och med en känsla av misslyckande. Så just nu känns hela veckan framför mig bara jobbig och inte så rolig och spännande längre. Och jag önskar att jag var tillbaka i Kungälv.

 

Två jag saknar väldigt. 

 

Nej usch vad deppigt inlägget blir, jag vill ju inte att ni ska tro att jag inte alls tycker det är roligt att få åka på utbytesstudier - det är ju något jag velat göra väldigt länge. Känns lite otacksamt då att jag sitter och skriver hur jobbigt jag tycker allt är. Men idag får det vara så... Jag ska försöka rycka upp mig och tänka positiva tankar!