Milestone
Kategori: Allmänt
Två månader har jag varit här nu. Eller ja, två månader och en dag sen jag kom hit. Det har gått så fort; samtidigt som det ju såklart känns som om jag har varit här länge. Och bara en månad och en dag kvar tills jag åker till Sverige. Wat.
Det har hunnit bli höst, och riktigt kallt, här. Jag har vant mig vid regn (jag tycker till och med att det inte regnat särskilt mycket här. Kanske för att jag förväntar mig regn varje dag och blir positivt överraskad när det inte regnar) och njuter av när vädret är fint. Jag har vant mig vid den irländska engelskan och till och med anammat lite av den själv (I'm working on it); jag har vant mig vid bussystemet och matvaruaffärssorteringen. Jag har lärt känna människor från Rumänien, Frankrike, Tyskland, Ungern, Österrike, Hong Kong och Irland; jag har vågat mig ur min comfort zone och pratat med folk och bjudit på mig själv. Jag har haft ångest över skolarbetet (who am I kidding, det har jag fortfarande) men också redan skrivit akademiska texter på ett språk som inte är mitt modersmål.
Och även om det finns mycket som jag inte klarat av att göra än; som jag inte varit modig nog att göra än; så tycker jag att jag ändå klarat av en del.
Idag träffade jag Caroline igen; vi hade inte setts på över en månad tror jag så det var jätteroligt att sitta och prata med henne en stund. Fast det var skumt att prata svenska; jag har ju skypat med Simon men det är inte samma sak som när jag sitter ansikte mot ansikte med någon och pratar svenska. Jag tror jag kommer få en smärre schock när jag kommer till Sverige och bara hör svenska, haha! På kvällen sjöng vi med kören på en minnesstund för de som dött (jag vet inte vad man kallar det på svenska riktigt...). Det var i skolans Interfaith Centre där en präst talade och vi sjöng Amazing Grace och Christ Be Our Light; man kan ju tycka vad man vill om repertoaren, kören och minnesstunder över huvud taget men jag måste säga att det var ganska fint. Tydligen så har inte mindre än tre studenter och medarbetare från DCU dött under det gångna året; det var fint att se att universitetet lägger tid och energi på att hantera sånt på bästa möjliga sätt. Efter vår Memorial gick vi till nuBar där vi träffade Flore och drack varm choklad respektive öl. Smithwick's var god idag också. Sen promenerade jag hem med Marlene genom novemberkylan.
Nu håller jag på att somna framför datorn; ändå är klockan bara elva. Jag vet inte varför, men jag har varit så fruktansvärt trött de senaste dagarna, även om jag sovit mycket. Äh, jag får väl bota det med ännu mer sömn.
Godnatt!