nemaproblema.blogg.se

Nyss hemkommen från the Voice of Ireland. Vi köpte biljetter till inspelningen som ägde rum i den stora lokalen på campus, the Helix. Vi fick se ett gäng nervösa sångare göra "battle" med varandra; det var ganska spännande att se hur en TV-inspelning av en sån show går till, samtidigt som det var en liten besvikelse. Det var så odramatiskt alltihop. Efter omtagningar och korta tagningar där vi skulle skrika och klappa i händerna, varvades väntandet med de åtta framträdandena och ganska dålig kritik av domarna. Och jag blev lite besviken på folk. Här kommer människor som repat länge för att lära sig låtarna och som är skitnervösa, och från grannarna och de som sitter framför och bakom mig hör jag kommentarer om alla detaljer de gjorde dåligt ("såg du hur han dansade?", "men vad har hon på sig?" eller "nej han var dålig"); utan någon som helst respekt för att det de gör kräver mod. Visst, det finns kanske modigare och viktigare saker man kan göra än att vara med i en ytlig, kommersiell talangjakt men ändå - de har förberett sig sångtekniskt och mentalt och så sitter folk i sina stolar och tycker att de är världens experter och har rätt att döma allt de gör. Men äsch, jag vet inte riktigt vad jag hade förväntat mig.