nemaproblema.blogg.se

Imorgon efter jobbet åker jag emd bussen till Hannover, där Petra kommer och hämtar mig. Så det är nog tyst på bloggen här över helgen, men jag lovar att uppdatera efteråt om vad jag har haft för mig. Det ska bli så roligt att hälsa på Petra och äntligen få träffa henne igen - det var för längesen vi sågs! 

Idag satt jag en liten stund i biblioteket efter jobbet och skickade iväg ett första utkast till PM till min handledare för uppsatsskrivandet (jag har bestämt mig för att byta ämne). Det var skönt att få det gjort, det känns som om jag lyckats göra något produktivt idag. Sedan träffade jag Christian och vi gick till Alte Nationalgalerie tillsammans. Där har de konst från 1700-, 1800- och tidigt 1900-tal, i en fin byggnad. Det var roligt, jag gillar att titta på gammal konst. Även om jag nog gillar renässans och barock mer, så är det kul att kolla lite på naturalism och romantisk konst med. Mycket brunt och jordiga färger, men också stora beställningsverk som skildrar historiska händelser (helst med någon tysk kung, prins eller kejsare); tavlor med löjligt många detaljer och nästan smöriga motiv. Men fint, jag tyckte om det. Efter att vi blev utslängda vid stängningsdags tog vi oss till Bergmannstrasse i Kreuzberg där vi träffade Johann och tillsammans gick till en indisk restaurang. Där satt vi en bra stund och åt och pratade. Med andra ord har jag haft en bra dag idag. Hoppas ni också haft en bra dag, nu ska jag sova!

Denna veckan är det bara svårt att stiga upp på morgonen. Vill bara ignorera väckarklockan, vända mig om och sova vidare. Det är inte så att jag får mindre sömn än veckan innan; snarare tvärtom; men jag är så himla trött denna veckan. Men jag har hört att det är på grund av vädret. Det är alltid vädret. 

Idag jobbade jag som vanligt, men till klockan tre gick jag till en sittning i utskottet för mänskliga rättigheter, vilket var väldigt spännande. Tyvärr pratade de rätt länge om ett mindre intressant ämne i en och en halv timme innan det intressanta började; efter två och en halv timme kunde jag emellertid inte koncentrera mig längre, var yr och mådde lite illa så jag gick även om det hade varit intressant att höra på resten. Nåväl. Jag skulle ändå gå och träffa Dongsun; vi gick hem till henne (hon bor fem minuters promenad från Brandenburger Tor) och lagade mat och pratade hela kvällen. Det var väldigt trevligt. 

Nu har jag suttit och glott framför min dator en liten stund men ska nog gå och lägga mig snarast så att jag hinner få lite av den där underbara sömnen innan jag måste gå upp igen. Hoppas ni haft en bra onsdag. Dongsun berättade för mig förut att hon läst att det gjorts undersökningar som bevisar att människor är tröttast på onsdagar, och att en i regel ser lite sämre ut på onsdagar. Onsdagar är inga bra dagar, med andra ord. Så om ni varit extra trötta idag, eller om idag inte varit en så jäkla bra dag, så vet ni varför. Det är onsdag. 

Men det blir bättre, för det är en dag imorgon också. 

Idag har jag jobbat vidare på kontoret; förra veckan fick jag ett nytt uppdrag som jag håller på med för fullt nu. Det går framåt, så det känns bra. Efter jobbet proemenerade jag en liten bit längs Spree till Hauptbahnhof där jag tog en buss till Moabit där jag besökte Charlotte och Christian. Vi drack te, pratade och åt kvälssmat ihop, vilket var väldigt mysigt. Kom hem för en liten stund sen bara och täntke gå och lägga mig nu så att jag får lite mer sömn för en gångs skull. Jag har varit så trött på mornarna så det har varit riktigt svårt att stiga upp. Men imorgon är det redan onsdag och mitt i veckan. Jag ser fram emot helgen, för då ska jag åka och hälsa på Petra utanför Hannover. Vi har inte setts på jättelänge så det ska bli hur kul som helst. Nåja, mer om det till helgen. 

Det är lite läskigt hur snabbt tiden har gått; nu är redan hälften av min tid i Berlin förbi. Bara fyra veckor kvar, sen bär det av hem till Sverige igen, där uppsatsskrivande väntar. Jag har bestämt mig för att byta uppsatsämne och måste snarast sätta mig ner och skriva ett nytt PM, men jag har lite svårt att göra det för tillfället. Dels så är jag sällan hemma och kan ta det lugnt och arbeta, dels så är jag benägen att skjuta upp sånt som är jobbigt. Och nu tänker jag skjuta upp det också, för nu ska jag sova. Godnatt med er! 

Jag har inte skrivit sedan i torsdags morse, så det är dags för en ordentlig uppdatering. Jag måste ju berätta om allt jag har gjort. Så brace yourselves, det blir nog ett långt inlägg. 

Så, Simon och pappa har avlöst mormor som besök hos mig i Tyskland. Det har verkligen varit jättefint att ha dem här - bara att umgås och prata och att hitta på saker i Berlin tillsammans har varit jätteroligt. De bodde på ett hotell i Charlottenburg, vilket bara tog en kvart/tjugo minuter för mig från min lägenhet. De hade jättetur med vädret - hela tiden de var här har det varit ganska varmt och solen har skinit. 

På torsdagen fick de båda roa sig själva under dagen, eftersom jag var på jobbet. Vid fyra promenerade jag bort till Dussman på Friedrichstrasse och hämtade upp dem. Tillsammans promenerade vi via Unter den Linden upp til Brandenburger Tor och stod där en stund i solen. Sedan promenerade vi bort till Potsdamer Platz och tog oss sedan till Joseph-Roth-Diele där vi återigen intog vår middag. Denna gången blev det Schnitzel med Spätzle. Pappa och jag drack Kölsch igen; han som jobbar där visste redan vad vi ville ha när vi kom in. När vi var mätta och belåtna promenerade till Kurfürstenstrasse där Simon och jag tog U-Bahn till Schöneberg - jag tog med honom till det Buddhistiska Centret där vi hörde på en liten introduktion/förklaring av buddhism innan vi mediterade i gompan. Efteråt åkte vi till Wittenbergplatz där vi mötte upp pappa som promenerat omkring själv i Berlin under tiden. Vi letade förgäves efter ett kafé (vi var så fikasugna!) men fick nöja oss med en kaffe på McDonald's då allt annat var stängt. Sedan följde pappa och Simon mig till min tunnelbana så att jag kom hem och han sova lite innan det var dags för jobb på fredag. 

Efter jobbet på fredagen träffade jag pappa, Simon och Manfred vid Brandenburger Tor. Genom Tiergarten gick vi till Filharmonin och gick in i Musikinstrumentmuséet och kollade på alla möjliga gamla och konstiga instrument. Det var väldigt spännande! De hade verkligen allt möjligt, och som sagt också en hel del konstiga instrument - det känns som om folk testat lite allt möjligt och sen tänkt "njaaee det funkade ju faktiskt inte så himla bra, jag tror vi skiter i att göra fler sådana". Till exempel fanns det fickfioler att skåda (ungefär hälften så breda som handflatan och kanske 50 cm höga), blåsinstrument som såg ut som konservburkar med en spiral att blåsa in i, en tvärflöjt gjord helt av elfenben (really...?), och mina favoriter: käppar vars handtag skruvas av och vips så har du en klarinett, flöjt eller fiol (stråken finns i ett hålrum i käppen). Pappa var mest fascinerad av Wurlitzerorgeln som brukade spelas till stumfilmer. Det är en all inclusive-orgel; till och med trummor och cymbaler finns med i utbudet av instrument som kan spelas med orgeln. Det var ganska imponerande. Efter vårt besök fikade vi med Manfred i Kulturforum; lite senare promenerade jag med pappa och Simon till vårt stammisställe Joseph-Roth-Diele där vi passade på att dricka Kölsch och äta Spätzle en sista gång innan de stängde för helgen. På kvällen var vi i Charlottenburg och gick till en Kneipe vid Stuttgarter Platz (eller Stutti, som berlinarna säger) där vi drack Jever och Berliner Kindl på fat. Pappa och jag var mycket nöjda. 

Lördagen började med en liten men välbehövlig sovmorgon. Jag åkte bort till Kaiser-Friedrich-Strasse och hämtade pappa och Simon - vi åkte till Savignyplatz och satt i solen på en uteservering och drack kaffe. Det var riktigt varmt i solen och kändes nästan som vår - otroligt! 

Vi åkte till Zoologischer Garten där vi åt riktig Berliner Currywurst mit Brötchen; vi gick till ett annat ställe än där jag var med mormor, och denna gången smakade den riktigt bra! Jag var väldigt nöjd. Sen åkte vi till Potsdamer Platz där vi träffade Johann. Pappa och jag ville gå till Gemäldegalerie; Simon var inte jättesugen på det så han och Johann roade sig själva i två timmar medan pappa och jag tittade på gammal konst. Det var fint. Jag gillade mest ett porträtt av en kvinna i profil av Botticelli; Canalettos målningar av Venedigs kanaler (därav smeknamnet Canaletto); och Caravaggios ängel. Renässans och barock, med andra ord. Det var särskilt roligt att promenera omkring där inne med pappa som kan så mycket om konst. 

 

Men så skrev jag inte igår ändå. Däremot var det inte för att jag glömde; det var så sent och jag var så trött igår att jag inte orkade skriva någonting. 

Igår hade jag ledigt från jobbet och träffade mormor på morgonen. Vi gick till vårt stammiskafé vid Savignyplatz och väntade in Manfred, Ulrike, Simon och pappa. Simon och pappa kom till Berlin igår, och det var så fint att se dem igen. Tillsammans åt vi frukost och mitt på dagen följde vi mormor till Hauptbahnhof där hon tog tåget hem till Aachen. Simon, pappa och jag promenerade sedan från Friedrichstrasse via Unter den Linden och genom Brandenburger bort till Potsdamer Platz och sedan till Joseph-Roth-Diele där vi åt vår middag bestående av Käsespätzle och Kölsch. Mycket trevligt. Efter att Simon och pappa checkat in på hotellet åkte vi och mötte upp Christian och Manfred; tillsammans gick vi till Piano Salon och lyssnade på Poulenc, Ravel och Messiaen. Det var också mycket trevligt, och som pappa sa igår i tunnelbanan "...de spelade ju jävligt bra". Ja, det gjorde de. 

Nu ska jag åka till jobbet, ha en fin dag allihop! 

Ändå har jag fått vänja mig vid att gå och lägga mig tidigt och stiga upp klockan sju för att hinna till jobbet. Jag börjar väl vänja mig, men egentligen är jag en nattugla och ingen tidig uppstigare. Eftersom jag måste gå och lägga mig tidigt har jag inte hunnit eller orkat skriva här igår och i förrgår, så jag tänkte att en liten update är på sin plats. 

I måndags träffade jag mormor, Manfred och Ulrike direkt efter jobbet och vi promenerade omkring en liten stund vid Friedrichstrasse. Sedan åkte jag med mormor till hållplatsen Zoologischer Garten, där det ska finnas Berlins bästa Cussywurst. Currywurst är en Berlinspecialité som en kvinna uppfann under efterkrigstiden och nuförtiden kan en äta Currywurst i hela Berlin, men också överallt annars i Tyskland. Mormor hade emellertid aldrig ätit en, så det var dagens uppdrag. Tyvärr blev vi båda besvikna; jag hade ätit en i somras som var mycket godare och kändes mer autentisk och mormor gillade den inte alls. Nåväl. Vi åkte med bussen bort till Unter den Linden och promenerade långsamt till Friedrichstrasse och över Spree och letade efter ett café, tyvärr framgångslöst. Strax efter sju träffade vi Manfred och Ulrike vid Berliner Ensemble-teatern där vi såg ett verk av Bertholt Brecht. Det var verkligen längesedan jag gick på teater så det var väldigt roligt, och stycket var också väldigt bra. Det var två skådespelare som framförde en text av Brecht som väl skrivits någon gång på 1930-talet, men som fortfarande kändes aktuell idag. Det tyckte jag var häftigt. Skådespelarna var också beundransvärda; jag kan ju inget om teater men jag var imponerad att de kunde spela en scen i en timme och komma ihåg alla repliker och monologer och samtidigt göra det intressant att lyssna. Det är väl det som är vitsen med skådespeleri, men jag tyckte det var häftigt ändå. Efteråt åkte vi hem till Manfred och Ulrike där mormor och jag delade på en Erdinger Kristall och jag kunde värma upp mig. Det var mysigt. 

Igår åkte jag till Wilhelm Gedächtniskirche efter jobbet där jag träffade mormor och Johann. Tillsammans gick vi till das Museum für Fotografie där vi såg fotografier från första världskriget och en stor samling av Helmut Newtons foton. Efteråt promenerade vi omkring lite i området och möttes upp av Charly och Christian. Tillsammans åkte vi till Savignyplatz, där vi träffade Manfred och Ulrike på restaurangen die 12 Apostel. Där åt vi pizza (varje apostel har sin egen pizza), drack öl (eller okej, bara mormor och jag drack öl) och pratade, det var väldigt trevligt! När jag kom hem var jag riktigt trött och tänkte att jag skulle gå och lägga mig lite tidigare, men det blev såklart inte av det heller. Istället satt jag och pratade med Sofie i köket och drack te. Men det är ju trevligt det också. 

Idag är en väldigt trevlig dag, eftersom Simon och pappa kommer hit. De ska ha landat på Tegel nu. Jag ska alldeles strax bege mig till Savignyplatz och vänta in dem tillsammans med mormor. Hon åker i eftermiddag så vi ska äta frukost allihop tillsammans när de kommit från flygplatsen - det ska bli så kul att se dem igen! Jag har fått ledigt från jobbet idag så att jag kan vara med dem hela dagen, vilket jag ser fram emot. Nej, nu kan jag inte sitta här längre - jag ska inte glömma att skriva ikväll. Hoppas ni har en fin onsdag! 

Idag har himlen återigen varit blå och solen har värmt på dagen. Fint, med andra ord. Idag åkte jag tidigt till Savignyplatz igen och gick till samma bageri som igår och åt frukost med mormor. Vi satt där en stund och hade en lugn morgon; till klockan halv tolv åkte vi till Zoologischer Garten och gick till biografen Zoo Palast. Ulrike hade köpt biljetter till Berlinalens sista dag, så mormor och jag gick och såg en film som handlade om Normandies byar, landskap, och förlorade identitet efter D-Dagen 1944. Det var en film som gjorde anspråk på att vara konstnärlig, djup och udda. Och alltså. Jag brukar inte vilja vara negativ, men den var inte bra. Pretentiös och konstig var den. Jag hade svårt att hålla mig vaken, och då visades filmen mitt på dagen och var ändå inte mer än 70 min lång. Det fanns ingen tydlig röd tråd, narrationen som delvis var hämtad från en dokumentär om Normandie som gjordes 1945 kändes malplacerad och faktiskt ointressant (det pratades om olika sorters cement och kraftverk i 20 min), valet av musik var minst sagt konstigt, och nej. Det funkar heller inte riktigt att visa en film och prata om hur identiteten gått förlorad i ett område som varit krigshärjat och visa bilder hur det ser ut idag (knappt spår efter trupperna, förutom några ruiner) i Berlin. Berlin, som i princip var helt förstört efter kriget; hela staden var ett slagfält. Att visa det "krigshärjade" Normandie och prata om förlorad identitet funkar inte riktigt (och nu vill jag självklart inte bagatellisera lidandet i Normandie; jag är mycket väl medveten om att människorna där fick utstå hemskheter också); men det kändes verkligen lite off att visa en sådan film i Berlin. Sista scenen i filmen var på en svart och vit ko som låg framför en tankstation och idisslade, och bilden fadeade smärtsamt långsamt till svart. Några i publiken ropade "bu", vilket jag tyckte var rätt taskigt (med tanke på att regissören var där och skulle ha frågestund efteråt). Nåja, nog negg om det. 

Till lunch gick vi till en kultpub vid Friedrichstrasse - "die Ständige Vertretung" - där vi åt Flammekuchen och drack Kölsch. Sen gick vi till der Tränenpalast och lärde oss lite om gränsbevakningen i DDR. Efter det åkte vi till Manfred och Ulrikes lägenhet där vi drack kaffe och åt kakan som mormor tagit med från Aachen. Jag har sagt vad jag känner att jag behöver säga om tysk kaka. Gott. 

Nu sitter jag återigen hemma och borde gå och lägga mig snarast, så att jag hinner sova lite till imorgon. Måndag igen, och arbetsdag. Det känns som om helgen varit jättelång, nästan som om jag varit på semester.

Nu på kvällen känner jag mig lite blue, men så är det ibland. En kan väl inte vara glad jämt. Lite sömn kanske är botemedlet! 

Det blev en bra lördag idag. Solen har skinit idag också och det har varit så fint ljus ute, även om det varit lite kyligt. Ännu är det ju bara februari, så det är väl okej om det är lite kallt. 

Efter en mysig frukost med mormor på ett bageri mötte vi upp Manfred och åkte till Bendlerblock. Där väntade Johann på oss och tillsammans gick vi in i museet för den tyska motståndskampen under NSDAP-tiden. Det var spännande att läsa om och se hur brett motståndet mot nazismen var i Tyskland; mycket kände jag inte till sedan innan. Intellektuella, konstnärer, judar, romer, kristna, ungdomar; inom alla dessa grupper (och fler) samordnade sig människor och gjorde motstånd mot nazism och fascism. Det berörde mig verkligen att se att så många var modiga och stod upp mot något som de tyckte var fel, även när så många följde strömmen. Särskilt intressant tyckte jag att det var att se hur många kvinnor som organiserade motståndet och på framstående sätt motsatte sig nazismen, med tanke på att kvinnor som grupp vid den tiden saknade många rättigheter och möjligheter. Att de trotsade detta och sedan kämpade mot en människoföraktande ideologi tycker jag är beundransvärt och modigt. I museet kunde en också läsa om de olika attentaten som riktades mot Hitler; flera gånger har motståndsrörelser konspirerat att assassinera Hitler men alla gånger misslyckats. Uppdraget "Walkürie" 1944 slog helt fel, även om det var noga planerat och involverade över 600 människor, många högt uppsatta inom militären eller i Hitlers stab. På innergården av Bendlerblock sköts Stauffenberg och hans närmsta medkonspiratorer vid midnatt samma dag som ett skrivbord i ekträ skyddat Hitler från bomben som Stauffenberg placerat i högkvarteret "varglyan". Att läsa om allt detta tyckte jag var spännande, otroligt och enormt tragiskt - många av de modiga människor som vågade säga ifrån överlevde inte NSDAP. 

Vi åkte sedan från Bendlerblock till Kreuzberg där vi mötte upp Ulrike och gick till en saluhall. Det var en riktigt fin saluhall, med en massa olika bås och stånd med all möjlig god mat. Där åt vi vår lunch och begav oss sedan vidare genom soliga gator. Med S-Bahn åkte vi sedan till Potsdamer Platz. Där åkte vi med Europas snabbaste hiss till 24:e våningen till Panoramapunkten där en har en fantastiskt fin utsikt över hela Berlin. Det var lite disigt, men solen sken och vi kunde blicka långt över den en gång delade staden. Manfred pekade ut alla viktiga byggnader åt mig och förklarade var muren gick. När vi frusit klart där uppe drack vi kaffe i ett litet café och tittade sedan på stohejet vid en av biograferna vid Potsdamer Platz. Den röda mattan var utrullad och det var människor, kameror och eleganta svarta bilar överallt för filmfestivalen Berlinales näst sista dag. Men vi såg inga kända människor och det hände inte så mycket, så istället åkte vi tillbaka till Savignyplatz. Medan Ulrike och Manfred gick hem till sig gick mormor och jag till kultpuben Zwiebelfisch. Där provade vi specialitén Berliner Weisse - en gång i grönt och en gång i rött. Det är öl med koncentrat; den gröna med smak av Waldmeister och den röda med smak av hallon. Det smakade inte alls som öl, utan snarare som drickbart godis. Mycket märkligt. Men det var roligt att ha provat det också; emellertid var vi tvungna att dricka varsin Kölsch efteråt. Sen gick vi och åt på en asiatisk restaurang i närheten. Maten var verkligen otroligt god! Och det var så fint att umgås med mormor på kvällen; vi hade jättetrevligt. Även om det såklart var roligt att göra något allihop på dagen så njöt jag av att vara själv med mormor på kvällen.

Så, idag har varit en bra lördag. Jag hoppas att ni också haft en fin dag; om inte så har vi ju chansen att göra imorgon till en bra dag. Och nu vet ni att om ni funderar på att dricka Berliner Weisse någon gång så rekommenderar jag att ni istället dricker Kölsch. Mycket godare, och serverat i snyggare glas. 

Det har blivit helg igen och det känns verkligen som om denna veckan har gått fort. På fredag förmiddag fick jag och kollegan klart uppdraget som vi arbetat med dessa fyra veckor - det var skönt att kunna avsluta något. Det blir spännande att se vad jag får göra nästa vecka. 

Efter jobbet igår satt jag ute i solen (!) en stund vid Spree. Det var jättehärligt - har inte sett solen på länge - och det kändes nästan, nästan som vår. En timme satt jag i Bundestagbiblioteket och skrev lite på min praktikrapport, varefter jag gick ut och njöt av solen i en knapp timme till. Sedan promenerade jag bort till Hauptbahnhof där jag satt och drack en kaffe och väntade på att mormors tåg anlände. Hon kom nämligen till Berlin igår; det tycker jag är jätteroligt. Vid spåret mötte jag Manfred och Ulrike också, och tillsammans åkte vi till deras lilla lägenhet vid Savignyplatz där vi tillbringade kvällen med att äta och prata. Det var riktigt mysigt. 

Det känns så fint att ha besök här. Mormor stannar till onsdagen, då hon blir avlöst av Simon och pappa som stannar till söndagen. Jag har alltså besök i en dryg vecka nu - visst är jag bortskämd? Nu ska jag strax åka till Savignyplatz och träffa mormor för att äta frukost. Jag är till och med riktigt hungrig, fastän jag åt mycket igår kväll och klockan bara är åtta. Men äsch, "äta bör man annars dör man". 

Ute är himlen blå och på väderleksrapporten har de lovat sol. Det blir nog en bra lördag, detta. Hoppas ni har en fin dag! 

Nu är jag inne på min fjärde arbetsvecka på praktiken, och imorgon är det redan fredag. Det känns ganska sjukt att tiden går så fort ändå; nu är det bara fem veckor kvar tills jag åker hem igen. 

Idag är en särskild dag, åtminstone i västra Tyskland - idag börjar nämligen Karneval på riktigt. Nu är jag inte i västra Tyskland, utan i Berlin. Men eftersom det är Berlin så är västtyskarna representerade här också, så det fanns lite karnevalsfirande här idag med. 

Karneval är en konstig tysk högtid som jag aldrig riktigt uplevt eller förstått mig på. Det hänger väl ihop, antar jag. I stora drag går det ut på att klä ut sig, sjunga med i konstiga tyska låtar och dricka öl (vid närmare eftertanke ganska likt Oktoberfest...). Karnevalen har sitt högsäte i Köln men firas i princip i alla städer runtom i Ruhrgebiet, och i allmänhet i västra Tyskland i alla Bundesländer som är katolska. Idag gick startskottet för det riktiga karnevalsfirandet (mer eller mindre börjar karneval i november, men idag drog det igång ordentligt). Idag är det kvinnornas kväll, så de får gå omkring med saxar och klippa av männens slipsar. Om de är dumma nog att ha slips på sig idag blir den avklippt, no questions asked. Som tröst får de en puss av kvinnan som förstörde slipsen. Det är väl alltid någonting, antar jag. Idag äts också friterade bakelser med sylt i (på svenska heter de munkar tror jag, typ donuts) som i hela Tyskland heter Berliner, förutom i Berlin såklart. Här heter de Pfannkuchen (som jag förstår som pannkakor, men vad vet jag, jag är ju bara en utlänning). De åt vi alltså idag. Mycket gott! Efter jobbet gick jag med Dongsun, en praktikant från grannavdelningen, och med en kollega till karnevalfirandet som Bundestag anordnade i cafeterian. Jepp, de anordnar sånt. Det var märkligt att komma dit och se folk som annars är kostymnissar vara utklädda (och de går verkligen all in), stå och prata och dansa och dricka. Surrealistiskt nästan. Och jag hade lite, lite svårt att ta Bundestag på allvar. Under de två timmar jag var där pratade jag med en jurist i hippieutstyrsel och skrattade med avdelningschefen som klätt utt sig till en minion. There you have it; karneval. 

Efteråt gick jag med Dongsun till ett café där vi åt en enorm bit tårta var. Det var jättemycket och jättegott. Jag tror att jag verkligen kommer sakna de tyska kakorna när jag är hemma i Sverige igen. Jag får väl ta vara på tiden här och äta mig tjock på kaka innan det är dags att åka hem. 

Nu ska jag äta en clementin och kolla lite på the Hobbit innan jag går och lägger mig. Imorgon är det fredag och mormor kommer och hälsar på mig. Hon har kaka med sig. 

 

Det kan bero på att jag är trött, eller på att jag rört mig en del idag. Eller ja, nu ska vi inte överdriva här, men jag har väl rört på mig mycket för att vara jag. Efter jobbet åkte jag till stadsdelen Neukölln och gick till badhuset där. Det är ett gammalt badhus i Jugendstil som jag gärna ville se från insidan. Det var jättefint! Jag lyckades simma min kilometer, även om det var lite jobbigt idag. Sedan gick jag och köpte Apfelschorle och Müsliriegel och åkte till Schöneberg där jag satte mig i det buddhistiska centret och väntade på att meditationen skulle börja. Det var fint att meditera idag, jag kunde verkligen slappna av. Men nu är klockan redan så mycket att jag inte hinner eller orkar skriva mer. Gute Nacht! 

Jag har varit hemifrån sedan klockan åtta på morgonen till halv tio på kvällen idag. Först jobbade jag; åt lunch med en kollega och slutade vid tre. Sen gick jag till Deutsche Banks Konsthall Unter den Linden och kollade på lite konst innan jag promenerade bort till Potsdamer Platz. Där satt jag en ganska bra stund på ett café och drack kaffe och åt en enorm bit citronyoughurtgräddtårta. Den var himmelsk. Men väldigt stor. Jag mådde nästan lite illa efteråt. Men bara nästan. Vid Potsdamer Platz håller filmfestivalen på för fullt; jag hann till och med se Helen Mirrens profil och gröna klänning och Ryan Reynolds ryggtavla innan de försvann in till en presskonferens. Sedan åkte jag till mitt hood Schöneberg och handlade innan jag gick till det buddhistiska centrumet där jag stannade till halv tio. Hemma satt jag en timme i köket med Sofie och åt och pratade medan jag väntade på min tvätt, det var också mysigt. 

Och nu är klockan senare än läggdags och jag borde gå sova. Det är ju en dag imorgon också. Här får ni en bild på min magnifika fika idag. Jag tänker ta vara på att en kan gå och äta förträfflig kaka på konditori här; som jag skrev igår så är det nåt särskilt med tysk kaka ändå. 


Nåja, nog om kakor för idag. Det kanske blir mer imorgon. 

Det har varit tyst här under helgen, och det beror på att mina helgplaner ganska oväntat blev av i alla fall. Alltså: jag åkte ut till min familj på landet, de har en stor gård utanför Hannover. På fredagen tog jag tåget efter jobbet och åkte ut dit. Tågresan tog 2h50min, och det var oväntat trevligt att åka tåg. Det kan ha att göra med att det var längesen jag åkte tåg, men jag tyckte det var himla mysigt. 

Fredagkvällen tillbringades med att laga mat och sitta i köket i en av lägenheterna på gården. De håller på och bygger om och renoverar för fullt, vilket de harr gjort sedan ett år då de köpte gården. Målet är att ha flera boenden på gården och några gemensamma utrymmen, förutom en stor trädgård med grönsaker, örter och fruktträd. Jag tyckte det var en underbar plats och en fantastiskt fin gård; det kommer bli superfint när det är klart tror jag. Det var också väldigt fint att få vara där över helgen och umgås med en storfamilj; förutom min morbror och hans fru (och mina båda kusiner) var min morbrors frus syster (åh detta kan bli jobbigt), hennes man och hennes son, och en väninna som ska flytta in på gården, där. Sammanlagt var vi alltså nio personer, och alla är jättetrevliga och snälla. 

På lördagen arbetade vi på gården med att skära ner en stor häck och fälla tre stora träd. Det var spännande, och ganska jobbigt. Vi släpade grenar fram och tillbaka, körde traktor och bar trä. Det var kallt ute men efter en stund blir en ju varm; vädret växlade mellan sol och regn och kall vind. Det var faktiskt härligt att få göra lte fysiskt arbete för en gångs skull - att inte behöva tänka så mycket utan jobba med kroppen istället. Det gjorde dessutom maten så mycket godare sen - när vi gick in och åt vår sena frukost bestående av brötchen och alla möjliga olika pålägg och kaffe kändes det riktigt välförtjänt. Eftermiddagen arbetades det också på; och på kvällen lagade vi indisk currygryta tillsammans och satt vid matbordet och pratade tills klockan var tolv och vi kunde gratulera Christian på födelsedagen. 

Idag gjorde vi en stor söndagsfrukost, varpå vi gjorde en utflykt till Porta Westaflia där Kejsar Wilhelm lät bygga ett löjligt stort monument åt sig själv för att tydliggöra gränsen mellan Nordrhein-Westfalen och Niedersachsen (om jag förstod det hela rätt). Därifrån hade vi en väldigt fin utsikt! Solen sken och det var härligt ute, även om det var isigt och vinden var kall. Hemma igen drack vi te och åt tårta (alltså tysk kaka är nåt särskilt). På kvällen åkte jag med Charly, Christian och Johann tillbaka till Berlin med bil. 

Så, nu vet ni i stora drag vad jag gjort under helgen. Hoppas ni också haft det fint; att solen har skinit och ni har ätit god mat. Nu är jag jättetrött (jag har verkligen vant mig vid att gå och lägga mig klockan elva!) och tänkte sova. Godnatt med er! 

Jag hade egentligen planer för helgen, men det verkar som om de inte blir av. Så kan det ju bli. Funderar på vad jag ska hitta på istället; egentligen har jag ju fortfarande en hel drös med museer, affärer och kaféer jag vill besöka. Får se vad som händer. 

Idag hände inte så mycket spännande - jag satt och jobbade på kontoret och mitt på dag gjorde jag veckans sista studiebesök tillsammans med de andra praktikanterna. Idag gick vi till Bundesrat och fick lite info om vad som försiggår där inne. Som vanligt var det spännande och intressant att få en liten inblick i hur det funkar! Efter jobbet promenerade jag nerför Friedrichstrasse och gick in i Kulturkaufhaus och tittade lite på noter. Sen åkte jag hem, lagade mat och åt och nu är jag nyss hemkommen från det buddhistiska centret. Idag var meditationen riktigt bra för mig, även om mitt högerben återigen somnade. Efteråt satt jag där en stund och hjälpte till att rulla mantrarullar som ska fylla en 1,70m Buddhastaty i London. 

Nu hade jag tänkt roa mig med internet i en halvtimme till innan läggdags. Godnatt med er! Imorgon är det fredag. 

Idag har jag nästan blivit klar med min uppgift och sen varit på studiebesök. Tillsammans med praktikanterna från grannavdelningen gick jag först till en riksdagspresskonferens (Bundespressekonferenz) och sedan till Utrikesdepartementet (Auswärtiges Amt). Det var väldigt spännande tyckte jag att få se hur en presskonferens går till; och sen att få lite info om utrikesdepartementet! Jag värderar verkligen möjligheten att bara få gå dit och observera hur det hela funkar.

Efter jobbet åkte jag till Birgit, en vän till mamma och hennes bror som var och hälsade på oss i Sverige för ett tag sedan. Vi åt tillsammans, drack kaffe och pratade om allt möjligt. Det var hur mysigt som helst! Och nu är jag, precis som igår, jättemätt, haha. Genom snön promenerade jag sedan en kort stund i Kreuzberg där hon bor innan jag åkte hem. Jag skypade precis med Marlene, det var också fint. Hon kommer och hälsar på mig i Sverige 6 dagar efter att jag kommit hem från Berlin - jag ser så mycket fram emot det!

Jag måste förresten också länka Folkuniversitetets hemsida. Jag gjorde ju Cambridgeprovet där för några år sedan och de bad mig skriva lite om hur certifikatet varit användbart för mig, och nu har de publicerat min berättelse på sin hemsida. Så om ni är nyfikna kika in på http://www.folkuniversitetet.se/Las-mer-om-sprak/Sprakexamina/Cambridgeexamina/nema/. (Åh nu vet jag inte hur en gör en hyperlink, ni får helt enkelt klippa och klistra!). 

Nu tänkte jag googla Bundesrat som jag ska besöka imorgon. Här är en bild från Kreuzberg - jag tycker vattentornet ser ut som rymdskeppet i Mysteriet på Greveholm.

 

Jag börjar bli lite bättre på att vara själv. Det är inte lika svårt längre, och det är skönt. Jag kan till och med börja se tjusningen i att göra saker själv och göra saker för min egen skull och ingen annans. Det har jag inte riktigt gjort förut. 

Idag gick jag med två andra praktikanter på ett studiebesök till Justitieministeriet, det var spännande. Efter jobbet promenerade jag omkring lite runt Unter den Linden och gick sen till Lindenstrasse där ett gammalt köpcentrum gjorts om till flera små gallerier med modern konst. Jag hann gå in och titta i fem stycken innan de stängde. Det var fint, jag gillar verkligen att gå och titta på konst, oavsett om det är gammalt eller nytt. Det är inspirerande och spännande att se vad andra gör med sin kreativitet. 

På kvällen gick jag till det buddhistiska centret igen - ikväll kunde en äta mat innan meditationen vilket jag gjorde. Jag börjar verkligen gilla att gå dit - det är så okomplicerat på något vis. Alla är trevliga och inbjudande, en är alltid välkommen dit. Det spelar ingen roll om en vill dricka te, prata med någon eller bara komma dit och meditera - välkommen är en i alla fall. Det är fint att det finns sådana platser. 


Nu är jag rätt trött och ska snart sova. Jag har ätit alldeles för mycket idag, mår lite illa fortfarande. Så kan det gå. Men jag ska inte klaga för att jag fått för mycket mat att äta - det är ett väldigt priviligerat problem. Nej, nu är det läggdags! Godnatt! 

Och hittills känns det helt okej. Jag jobbar på med mina arbetsuppgifter, och det känns rätt bra att vara i Bundestag. Idag överdrev jag lite - jag var stressad över att inte hinna färdigt eller göra ett tillräckligt bra jobb så jag satt hela dagen på mitt kontor och skrev och tog inte ens lunchpaus. Det var inte så bra; jag märkte av det vid klockan tre. Men jag kilade över till Lidl (typ den bästa affären som finns) och köpte en Laugenstange och en Croissant för att höja blodsockernivån och få lite energi. Sedan begav jag mig till Paul-Löbe-Haus där jag gick och lyssnade på en öppen sittning av ett underutskott av Utrikesutskottet; de diskuterade konflikthantering och konfliktlösning. Det var väldigt spännande! Även om jag var trött och mosig i huvudet var jag väldigt glad över att jag kunde gå dit och lyssna. 

När jag kom hem värmde jag min soppa (som vid detta laget var riktigt god - kände mig så nöjd!) och pratade lite med mamma. På kvällen gick jag till det buddhistiska centret och mediterade och stannade en liten stund efteråt. Det är mysigt där, och en känner sig välkommen. Spelar ingen roll om en bara vill titta på allt som finns där, dricka te eller prata med någon - en kan vara där bara. Det är fint. 

Jag kollade förresten en stund på den första Hobbitfilmen igår, och det var supermysigt. Jag är så glad att jag hittade filmerna att det nästan är löjligt. Men bara nästan. Tolkien skrev fantastiska sagor helt enkelt, och jag tycker Peter Jackson har gjort ett bra jobb med att göra filmer av dem. Men idag hinner jag nog inte kolla på något innan jag går och lägger mig - får spara det till någon annan dag! 

Tro det eller ej, idag sken solen i Berlin. Det gjorde mig riktigt glad, jag har verkligen inte sett mycket solljus sedan jag kom hit! Det var ett alltså mycket välkommet inslag idag. 

Idag begav jag mig till Berlins sydöstraste del, Alt-Mariendorf. Ni som har lite tyskakunskaper kanske kan gissa att det brukade vara en by (dorf=by), och det har ni helt rätt i. Alt-Mariendorf, som väl egentligen är en del av Tempelhof, brukade vara landsbygd och var för ca hundra år sedan ett omtyckt utflyktsmål för Berlinborna när de ville komma ut på landet och se fina landskap, bondgårdar och kor. Numera är Alt-Mariendorf en stadsdel utanför det som betecknas som centrala Berlin; lite off ligger det fortfarande. Hur som helst; i Alt-Mariendorf gick jag till Tempehof Museum, där den permanenta utställningen skildrar stadsdelens historia, inklusive bondgårdar, utdöda fåglar, olika industrier (bokförlaget Ullstein som de judiska ägarna tvingades sälja under Hitler och bytte namn till Deutscher Verlag; chokladtillverkaren Sarotti med en ganska rasistiskt utformad maskot; och filmstudion Ufa), och ritningarna till flygplatsen Tempelhof som skulle bli världshuvudstaden Germanias huvudflygplats (där det exempelvis skulle finnas tillgång till taket så att stora folkmassor kunde samlas och titta på flygshower). Det var intressant att se, men främst hade jag åkt dit för att titta i galleriet. Där fanns en fotoutställning med moderna fotografier av en skara olika fotografer. Jag tyckte det var en väldigt fin utställning, med fantastiskt fina fotografier. Det var också fint att se hur olika de olika konstnärernas fotografier var. 

Efter mitt besök i Alt-Mariendorf åkte jag tillbaka till Ringbahn (S-Bahn går i en elliptisk bana runt det som betraktas vara centrala Berlin) där jag tog en S-Bahn till Ostkreuz och därefter till Alexanderplatz. Där promeneradejag omkring en liten stund, satt i solen, ritade lite. Jag promenerade bort till Domkyrkan, besökte en konstnärsmarknad, åkte vidare till Brandenburger Tor och lyssnade på Spoken Word om hur det behövs mer medmänsklighet och att immigranter och flyktingar borde välkomnas med öppna armar på en minifestival som sponsrades av avaaz.org. Sedan tog jag mig hem till Julius-Leber-Brücke, där jag mötte Charly. Tillsammans gick vi till Akazienstrasse och åt indisk mat, det var väldigt trevligt! 

När jag till slut kom hem var klockan 18:30; då hade jag varit hemifrån ända sedan klockan halv tolv. Jag är ganska trött nu, med andra ord. Nu sitter jag med en kopp te och funderar på om jag ska kolla på en film. Jag gjorde ett riktigt superköp igår - i en secondhandaffär hittade jag båda Hobbitfilmerna, extended edition, för 10€ styck. Gissa om jag blev glad! Så om jag nu någon gång känner mig nere och inte vet vad jag ska göra så kan jag alltid sätta mig och kolla på the Hobbit och försvinna in i Tolkiens värld litegrann. Det känns bra, ni vet ju hur mycket jag älskar Tolkiens värld. Nu måste jag dricka mitt te innan det blir kallt. Hoppas ni haft en fin helg! 

Jag sitter i mitt rum och googlar efter museum och gallerier i Berlin. Det finns så många! Ska gå ut alldeles strax och se vart jag beger mig. Solen skiner och jag vill gå ut och ta vara på det. 

Igår var jag ute nästan hela dagen. På förmiddagen promenerade jag omkring i min stadsdel Schöneberg; jag gick till galleriet Haus am Kleistpark där de hade en utställning med svartvita fotografier av Judy Linn, sedan promenerade jag omrking och gick in i olika små affärer och gallerier. Jag gick hem och improviserade en soppa på savojkål, potatis och morötter. Den blev faktiskt helt okej, jag var rätt nöjd ändå! Vid halv fyra gick jag ut igen för att ta vara på det sista dagsljuset. Jag promenerade ända bort till den gamla flygplatsen Tempelhof och promenerade över hela flygfältet. Det var ganska långt. Det är en så märklig plats - mitt i stan är en så stor obebyggd plats där en kan se långt. Det var lite disigt, vitt av snön och började bli mörkt; det var en ganska speciell känsla att promenera över den jättestora platsen. Efter lite promenad till åkte jag till Alexanderplatz där jag letade reda på ett café där jag kunde sitta en stund och dricka varm choklad och skriva ner mina tankar i min lilla bok. Till halv åtta åkte jag till Kurfürstendamm där jag träffade Caroline som jag lärde känna i Dublin. Vi gick till en Irish Pub som ligger i källaren till Europacentret vid Kurfürstendamm och drack Guinness. Det var himla fint att träffa henne igen! 

Det var det jag hade för mig igår, och eftersom jag kom hem ganska sent och var trött skrev jag inget igår. Nu ska jag städa lite i köket innan jag beger mig ut och letar reda på några museum. Hoppas ni har en fin söndag!