nemaproblema.blogg.se

Jag känner mig fortfarande ganska borta; som om jag liksom svävar omkring och inte är med här och nu. Jag hoppas det blir bättre efter lite sömn. Eller mycket sömn. Jag hade inte tänkt ha något alarm imorgon utan sova ut, det kanske hjälper mot mitt konstiga tillstånd och huvudvärken jag haft den senaste veckan. 

Igår satt jag och Marlene i skolan och pluggade. När vi hade varit produktiva i några timmar och fått tillräckligt fyrkantiga ögon bestämde vi oss för att åka in till stan, där vi promenerade omkring i både solsken och regn. Det var fint, och jag behövde pausa lite från min uppsats. På kvällen satt vi i vanlig ordning och kollade på film hemma hos mig.

Jag har försökt vara produktiv idag och skrivit lite på min uppsats åtminstone. Även om dessa två jag har kvar är det absolut sista jag måste göra vid DCU är jag så fruktansvärt omotiverad och har svårt att ta tag i dem och skriva. Och emellanåt blir jag stressad när jag tänker på att det bara är två veckor kvar och sen måste jag ha skrivit klart båda två. Hoppas att det löser sig. Jag vet ju att det antagligen kommer göra det, men just nu känns det som om det är en så lång väg dit...

Så jag sover på saken och skjuter upp allt till morgondagen. 

För det är ju en dag imorgon också.