Att lära sig
Kategori: Allmänt
Jag har tänkt på en sak; hur en lär sig att tycka om saker som en i början inte tycker om alls.
Det har jag upplevt några gånger under det senaste året.
Till exempel så gillar jag öl nu. Första gången jag smakade tyckte jag inte om det alls; och jag skrattade alltid åt min far som sade att "ju bittrare, desto bättre". Nu är jag precis likadan. Bitter öl är ju den godaste. Och det är inte så att jag bara tycker att öl är okej, utan jag gillar det verkligen. Ingen blaskig, vattnig öl; utan mustig, bitter öl.
Och kaffe. Jag har aldrig gillat kaffe. Jag har undvikit det länge och tänkt att "det kommer jag aldrig lära mig tycka om". Men nu ser jag fram emot när jag får dricka en cappuccino (som jag är medveten om är en "mesig" kaffe, men ändå), eller en bryggkaffe (visserligen med mjölk i). Jag har nästan slutat helt med att tillsätta socker (det var ett stort steg för mig!) och dricker kaffet med bara mjölk. Det trodde jag, helt ärligt, aldrig att jag skulle tycka om. Kaffe. Blä. Men jo, det tycker jag om nu.
Vin är samma sak. Alla gånger jag fick smaka av pappas eller mammas glas tyckte jag att "men usch hur kan vuxna gilla detta?"; och nu tycker jag att vin är gott. Jag har sällan råd att köpa hem det (vin är löjligt dyrt på Irland) men när jag väl dricker det gillar jag det. Tack vare pappa har jag fått prova en hel del olika röda vinsorter, och jag har nu lärt mig uppskatta bra rödvin. Tänka sig.
Slutligen, whisky. Jag inser nu att jag endast skrivit om saker en dricker, men det får väl vara dagens tema då. Whisky tyckte jag var riktigt vidrigt första gången jag smakade. Jag undrade hur i hela friden en kunde hälla det i munnen, och dessutom hur en kunde tycka att det smakade bra. Det kändes ju som ren alkohol, smakade som nagellackborttagare, som nästan avdunstade innan det hann ned i strupen. Men för ett tag sen drack jag whisky och tyckte att det inte smakade så illa ändå. Det var nästan gott. Helt framme är jag alltså inte, men på god väg (eller på fel väg, om en vill se det så).
Ett fruktansvärt onödigt inlägg, men så får det väl vara ibland också. Nu ska jag sova. Godnatt!
Det har jag upplevt några gånger under det senaste året.
Till exempel så gillar jag öl nu. Första gången jag smakade tyckte jag inte om det alls; och jag skrattade alltid åt min far som sade att "ju bittrare, desto bättre". Nu är jag precis likadan. Bitter öl är ju den godaste. Och det är inte så att jag bara tycker att öl är okej, utan jag gillar det verkligen. Ingen blaskig, vattnig öl; utan mustig, bitter öl.
Och kaffe. Jag har aldrig gillat kaffe. Jag har undvikit det länge och tänkt att "det kommer jag aldrig lära mig tycka om". Men nu ser jag fram emot när jag får dricka en cappuccino (som jag är medveten om är en "mesig" kaffe, men ändå), eller en bryggkaffe (visserligen med mjölk i). Jag har nästan slutat helt med att tillsätta socker (det var ett stort steg för mig!) och dricker kaffet med bara mjölk. Det trodde jag, helt ärligt, aldrig att jag skulle tycka om. Kaffe. Blä. Men jo, det tycker jag om nu.
Vin är samma sak. Alla gånger jag fick smaka av pappas eller mammas glas tyckte jag att "men usch hur kan vuxna gilla detta?"; och nu tycker jag att vin är gott. Jag har sällan råd att köpa hem det (vin är löjligt dyrt på Irland) men när jag väl dricker det gillar jag det. Tack vare pappa har jag fått prova en hel del olika röda vinsorter, och jag har nu lärt mig uppskatta bra rödvin. Tänka sig.
Slutligen, whisky. Jag inser nu att jag endast skrivit om saker en dricker, men det får väl vara dagens tema då. Whisky tyckte jag var riktigt vidrigt första gången jag smakade. Jag undrade hur i hela friden en kunde hälla det i munnen, och dessutom hur en kunde tycka att det smakade bra. Det kändes ju som ren alkohol, smakade som nagellackborttagare, som nästan avdunstade innan det hann ned i strupen. Men för ett tag sen drack jag whisky och tyckte att det inte smakade så illa ändå. Det var nästan gott. Helt framme är jag alltså inte, men på god väg (eller på fel väg, om en vill se det så).
Ett fruktansvärt onödigt inlägg, men så får det väl vara ibland också. Nu ska jag sova. Godnatt!