nemaproblema.blogg.se

Nu har jag redan två veckor på min praktikplats bakom mig. Det känns lite konstigt faktiskt! Men samtidigt också bra; hittills har allt funkat bra, jag trivs och det är spännande. 

Idag var jag och lyssnade på parlamentarikerna igen, och över lunch pratade jag med en kvinna som jobbar i utskottet för Tysklands utrikespolitik. Det var väldigt spännande att prata med henne! 

Efter jobbet åkte jag till Charlottenburg och promenerade omkring där en stund. Det var grått och mörkt och snöade, men lite mysigt samtidigt också. Efter en kaffe åkte jag hem och försökte laga mat (den blev lite misslyckad idag. Jag hoppas på en bättre upplevelse imorgon). Sen gick jag till det buddhistiska centret och mediterade, och sen dess har jag suttit framför min dator och pratat med mamma och Simon. 

Och nu tänkte jag sova så att jag är pigg imorgon på min lediga dag! Hade tänkt promenera omkring och titta lite i secondhandaffärer och gallerier, men det får ni läsa om imorgon. Godnatt! 

Idag var en spännande dag på jobbet. På morgonen gick jag direkt med en kollega (han har ju jobbat där jättelänge och är expert på sitt ämne och så men tekniskt sett är vi ju kollegor nu, hehe) och en till praktikant till riksdagsbyggnaden och in i parlamentsalen (heter det så på svenska? Plenarsaal på tyska i alla fall. Där alla politiker sitter och diskuterar viktiga saker!). Vi lyssnade på olika politiker som höll korta tal och argumenterade för sin sak. Vi fick också höra hur de blev avbrutna, applåderade och utbuade av sina kollegor. Uppe på läktaren får en inte göra någonting; vi blev informerade att inte applådera, bua, dansa (det hade jag ju säkerligen gjort om jag inte blivit tillsagd att inte göra det) eller sova. Alla kommentarer och trevligheter/otrevligheter utspelades alltså i salen nedanför åskådarplatserna. 

Jag blev först lite paff när politikerna avbröt varandra och ropade smärre fräckheter, kommentarer och comebacks till varandra - jag hade av någon anledning förväntat mig att de skulle vara överdrivet strikta och artiga mot varandra. Men det är ju välbekant att politik väcker många känslor, så det kanske inte är så konstigt ändå. Dessutom kom och gick de lite som de ville, och det pratades lågmält konstant i salen. Några prominenta politiker var också med; Fru Merkel satt på hedersplats. Efter en stund lämnade hon emellertid koalitionen och oppositionen själva att bråka med varann om minimilönen, Grekland och frihandel. 

Sedan skyndade jag tillbaka till kontoret och jobbade lite med mitt uppdrag innan jag gick tillbaka till parlamentsalen och lyssnade på två dagordningspunkter till. Jag råkade gå dit tidigare än jag ville och fick lyssna på hur bostadsbrist m.m. och bankförsäkring för privatpersoner (eller något sådant) diskuterades. Sedan kom det jag ville lyssna på egentligen: hur politikerna diskuterade huruvida Tyskland borde skicka trupper, resurser och vapen till Kurdistan-Irak för att utbilda de som kämpar mot IS. Olika ställningar i debatten presenterades och det var spännande att höra olika argument. Därefter gjordes en röstning, där alla politiker samlades runt fyra valurnor och lade i var sin liten lapp som antingen var blå, vit eller röd. Många av politikerna kom först till själva röstningen och hade inte lyssnat på talarna innan, varför en från varje parti tydligt höll upp sin lapp så att varje partimedlem skulle se vilken lapp som ska läggas i valurnan. Jag tyckte det var lite tragikomiskt att flera tydligen inte riktigt visste vad som röstades om; enligt mina kollegor är det rätt vanligt när det kommer till röstning i parlamentet. Tur att de har någon som säger åt dem vad de ska rösta på, då. 

Efter jobbet tog jag en liten promenad i stan. Under dagen had solen skinit och jag såg jättemycket fram emot att gå ut i solen och promenera. När jag väl kom ut så var det såkalrt mörkt och grått och snöade. Jag promenerade ändå, men det blev snabbt kallt om öronen. Jag hittade ett litet café där jag satte mig och drack en cappuccino innan jag åkte hem. 

Nu på kvällen var jag i det buddhistiska centret igen. Jag hade svårt att koncentrera mig idag, vilket störde mig. Jag kom att tänka på en massa andra saker hela tiden. Mitt högra ben somnade igen. Men jag tänker att jag går dit några gånger till, får ge det hela en ärlig chans åtminstone. 

Idag kändes arbetsdagen väldigt lång, så jag var ganska glad när klockan äntligen blev fyra och jag kunde packa ihop mina grejer och bege mig hemåt. I över en vecka så har det varit konstant grått i Berlin, som endast avbrutits av ett mörkare grå med regn. På dagen idag sken solen lite, lite grann, vilket verkligen var välkommet! Tyvärr var solen borta när jag väl slutade. 

Jag åkte hem och åt, varpå jag samlade ihop mina badsaker och gick till badhuset som ligger i Schöneberg. Jag simmade min kilometer (och det gick till och med snabbt!), och sen provade jag alla olika bassänger som fanns i badhuset. Bäst var bassängen med varmt vatten som genom en liten gång gick utomhus - det är verkligen något särskilt! I vattnet var det varmt och skönt, men på huvudet och i axlarna stack det till lite av kylan ute, på ett härligt sätt. Jag tyckte det var underbart. Lite besviken var jag att det inte fanns någon bastu (det är ju typ det bästa med att gå till en simhall!) men det är tyskarna ju lite för pryda för. Jag får ta igen det när jag är i Sverige igen, helt enkelt. 

Efter simningen gick jag och handlade och promenerade sen hem, och nu är jag helt slut. Just nu sitter jag och dricker pepparmyntste och lyssnar på Led Zeppelin - en får passa på och lyssna på musik utan hörlurar när ingen annan är hemma. Väggarna är verkligen tunna här, en hör allt de andra gör, oavsett om de bor i samma lägenhet eller inte. Det var nog tur ändå att jag inte tog med min fiol hit, jag hade inte velat spela i detta huset ändå. 

Så nu är jag riktigt trött och har lite ont i benen, men jag är också väldigt nöjd. Jag köpte en dessert till mig förut för att jag tyckte att jag kunde få skämma bort mig lite, men nu undrar jag om jag orkar äta den ändå. Fast äsch, who am I kidding, det är chokladpudding - klart jag kommer äta den. 

Hoppas ni har bättre väder än vi, jag hoppas verkligen på lite sol snart! 

Jag är på riktigt bra humör just nu. Kom precis hem från Johann; direkt efter jobbet åkte jag hem till honom i södra Berlin och vi drack kaffe, lagade mat, pratade, åt och kollade på bilder ihop. Det var väldigt trevligt! Och jag märkte idag hur skönt det är att umgås med honom (som med Charly och Christian också) för att jag känner att jag kan vara mig själv och slappna av. Det är härligt, tycker jag - jag kan känna mig bekväm och trygg. 

Idag var det förintelsens minnesdag, vilket självklart uppmärksammas i Tyskland, alldeles särskilt i Bundestag. På morgonen hölls en minnestimme med tal av Bundespräsident och Bundestagpräsident, samt ett musikstycke komponerat av Messiaen under hans tid i ett koncentrationsläger (om jag förstått det hela rätt). Vi följde händelserna i parlamentsalen på TV på kontoret. Sedan gick jag med två kollegor till invigningen av en utställning, av konst från och till minne av koncentrationslägren, förintelsen och dess offer, i ett av Bundestaghusen. Två av konstnärerna var där och berättade om sin konst; en av dem är överlevande från Auschwitz. Det var intressant att lyssna på dagens olika tal, och jag blev verkligen berörd och fruktansvärt imponerad av den äldre herren som berättar om hur han överlevde helvetet och sedan gjort något konstruktivt av det, och skapar konst. Jag kan inte riktigt bra beskriva i ord hur jag känner men jag fylldes av djup vördnad för honom; han verkar vara en så otroligt upplyst och insiktsfull person. Jag blev verkligen tagen av det. Idag är på många sätt en sorglig dag, fylld av skuld och skam för det tyska folket, och det är något särskilt att uppleva den här i Tyskland och särskilt i Bundestag. Det var en väldigt speciell stämning, många känslor och energier i rummet. Det är verkligen helt obeskrivligt hur människor kan genomföra sådana hemska handlingar som under andra världskriget. Och värre än, så sker liknande saker fortfarande idag, på många håll i världen. 

Okej, innan det blir för deppigt här ska jag sluta skriva och gå och lägga mig istället. Det är en dag imorgon också. Jag har fortfarande inte lärt mig hur jag för över bilder från kameran till datorn, om ni undrade. Jag tror jag väntar på att pappa och Simon tar med sig min kamerakabel från Sverige istället. Godnatt!

Men idag är det fortfarande söndag. Idag har jag fortsatt på samma spår som igår och turistat i Berlin. Jag åkte med tunnelbanan till Warschauer Strasse där jag gick ner till Spree och följde floden västerut. Där står nämligen en ganska bra bit av Berlinmuren kvar, "East Side Gallery". Muren är prydd med stora muralmålningar på båda sidor. Det är imponerande och fint, samtidigt som det är absurt och tragiskt att tänka att det brukade finnas en till mur och däremellan ingemansland som delade Berlin i två delar. Många försökte fy från DDR till Västberlin och även om några få lyckades så blev de flesta ihjälskjutna. Med andra ord är det en plats och ett byggnadsverk som som bär på många känslor, minnen och smärta. Häftigt men också ledsamt.

Längs Spree gick jag tills jag kom till Ostbahnhof. Utanför tågstationen fanns en antikvitetmarknad som jag promenerade omkring på en liten stund - där fanns så många fina gamla saker att kolla på! Därefter åkte jag till Alexanderplatz och gick ett varv runt TV-tornet. Det var disigt idag så en kunde inte se toppen av tornet. Sen åkte jag till Potsdamer Platz och promenerade runt en stund till. När jag var tillräckligt nerkyld och trött i benen gick jag och satte mig på ett café och drack kaffe. Alltså jag vet inte riktigt hur jag inte kunde tycka om kaffe innan. Det är så gott. Speciellt när en unnar sig en cappuccino när en har frusna fingrar och är rosig om kinderna. När jag suttit där en stund åkte jag hem igen.

Jepp, det var det jag hann med idag. Förresten, glömde berätta att jag följde med Sofie igår till stadsdelen Moabit där vi satt i källaren till en liten bar och drack öl och lyssnade på tyska singer-/songwriters. Det var trevligt. 

Jag hade ju tänkt att jag skulle publicera lite bilder här från mina utflykter. Jag tog ganska många idag och det var roligt att kunna fotografera (och inte behöva använda den fruktansvärda mobilkameran). Nu kan jag tyvärr inte ladda upp några bilder för att jag inte lyckas skicka över dem från kameran till datorn. Jag har nämligen införskaffat en hypermodern kamera som överför bilder över Wi-Fi och inte över kabel. Tyvärr är jag själv inte hypermodern, och fattar liksom inte riktigt hur det funkar. Tänker att jag gör ett nytt försök imorgon. 

Hoppas ni hade en fin söndag! Imorgon är det måndag igen. 

Jag har haft en ledig lördag. Det slog mig förut att det var längesen jag hade en dag där jag faktiskt inte har någonting som jag MÅSTE göra. Inget grupparbete, ingen inlämningsuppgift, ingen uppsats som hänger efter och måste göras. Helt ledig.

Igår kväll var väldigt trevligt förresten. Vi gick till en biograf där de ibland visar gamla filmer, och igår stod filmen 2001: ett Rymdäventyr från 1969 på tur. Jag förväntade mig en science fiction-film med töntiga specialeffekter, men jag blev faktiskt riktigt imponerad över hur bra den var. Med tanke på hur lite verktyg de hade till förfogande (jämfört med idag) är det verkligen enastående vad de uppnådde med den filmen. Sen att jag inte förstod handlingen så bra är en annan sak; tempot var mycket långsammare än vad en är van vid idag, och storyn gick i en helt annan riktning än vad jag trodde att den skulle. Musiken tyckte jag också var häftig; förutom "Also Sprach Zarathustra" och "An Der Schönen Blauen Donau" fylldes biosalongen av dissonanta körstycken av mer nutida kompositörer. Jag tyckte det var häftigt. Efter filmen hängde jag med Sofie och Laras kompisgäng och vi hade det väldigt trevligt. Jag var som vanligt lite orolig och tyckte det var lite awkward i början, men de var trevliga allihop så jag hade ganska kul i slutändan.

Idag var jag turist i Berlin. Jag åkte till Kurfürstendamm och promenerade omkring där i några timmar för mig själv. Jag köpte rökelse och en digitalkamera, så att jag kan ta lite bilder när jag är här. Min mobilkamera är verkligen dålig, varför det nog är roligare att ta kort nu när jag har en riktig liten kamera. Nu kan jag gå och upptäcka nya platser och ta kort för att komma ihåg dem. Jag ska se om jag inte kan börja lägga upp mer bilder här också i fortsättningen, förutsatt att min dator slutar krångla så som den gjort idag.

Nu ska jag se om jag får igång min nya leksak, hoppas ni har en fin kväll!

Fredag och min första praktikvecka är över. Det känns konstigt, och lite bra också. Än har jag inte satt eld på riksdagshuset eller på något annat sätt förstört något. All good, liksom. 

Jag har fått bättre koll på husen och är lite mindre rädd för att promenera omkring i korridorerna själv. Nästa vecka kommer olika sittningar hållas och jag hoppas att jag kan vara med som åskådare på några och se hur det hela går till. 

Efter jobbet åkte jag med S-Bahn till Hackescher Markt och promenerade omkring lite planlöst innan jag ungefär en timme senare tog tunnelbanan hem. 

Sen dess har jag suttit hemma, ätit mat och skypat med Simon. Om en stund ska jag åka med Sofie, en av mina roomies, och hennes vänner och gå på bio, hoppas det blir kul. 

Jag ber om ursäkt för ett tämligen ointressant inlägg; jag orkar inte riktigt skriva något mer just nu. Kanske imorgon. 

Så blev det torsdag. Idag har det snöat och blåst isig vind i Berlin. Jag fortsatte min rutin (som uppfanns igår) att äta medhavd macka på en lunchpromenad. Idag gick jag ner till Unter den Linden och sen genom Brandenburger Tor, runt Riksdagshuset och längs Spree tillbaka till kontoret. 

 

Efter jobbet träffade jag mammas morbror (Großonkel på tyska) Manfred och hans fru Ulrike. Det var jättefint att träffa dem! De bor i Bamberg egentligen men åker till Berlin ibland. På kvällen gick vi på konsert, samma ställe där jag var med Christian i tisdags, men idag hörde vi en fantastisk violinist och pianist som bjöd på sonater av Beethoven,  Prokofiev och Franck. Så bra. 

 

Nu ligger jag i min säng och ska sova. Ursäkta om inlägget är lite yxigt, skriver på mobilen och som bekant är jag inte så bra på det. Godnatt!  

Nu är hälften av min första praktikvecka över - än så länge hr jag klarat mig! Det börjar dessutom kännas roligt att promenera omkring i riksdagens alla hus, få olika uppdrag och försöka skriva på tyska (är nästan skadad nu och vill skriva alla begynnelsebokstäver på substantiv i versaler). 

Jag glömde skriva om den trevliga delen igår; efter jobbet åkte jag till min morbrors arbetsplats där han visade mig omkring på TV-/nyhetssändaren Deutsche Welle. Vi kollade på olika studios, klipprum och kontrollcentraler. Det var väldigt spännande! Efter det åkte vi och åt falafel, varefter vi gick till en konsert som hölls i en pianoverkstad som ägs av en före detta kirurg. Numera reparerar och restaurerar han pianon, och organiserar kammarkonserter med helt fantastiska musiker. Igår hörde vi en ung pianissa från Schweiz som spelade Bach - fenomenalt! Hon spelade på en Bösendorfer som var lånad från Filharmonin; den hade de extra, svartmålade tangenterna som går några toner längre ner. Hon spelade på dem också. 

Idag träffade jag min morbror igen, och också min kusin Charly. Vi åkte hem till deras lägenhet och lagade mat, drack kaffe och pratade om allt möjligt. Det var väldigt trevligt! 

Det är så konstigt; det känns som om jag varit här jättelänge redan, men i verkligheten har det bara gått fem dagar sedan jag kom hit. Det har väl med de många intrycken att göra, antar jag. Men det känns som om det faktiskt kan bli bra det här, till slut. 

Här är två bilder från min arbetsplats, en #reichstagsselfie såklart men också en bild på riksdagshuset inklusive Spree. Nu ska jag sova.

Idag gick det egentligen bra på jobbet, vilket kändes väldigt bra! Jag börjar verkligen se fram emot dessa två månader, även om jag fortfarande är ganska så nervös. Jag är fortfarande orolig att göra någon besviken. När jag skulle gå hem hände en lite otrevlig sak men det vill jag inte prata om, eller ens tänka på. Först tog jag det till mig och blev jag väldigt ledsen, men sen tänkte jag att nej, jag ska inte låta någon trycka ner mig bara för att hen tror att hen kann. Jag ska vara som Thranduil. I don't care;

Jag glömde visst skriva igår, men jag kan ju berätta nu vad jag gjorde. På morgonen promenerade jag omkring lite i kvarteret och gick bland annat på en loppmarknad vid Schöneberg Rathaus. Solen sken och det var fint ute. Sen träffade jag Johann, Christian och min kusin Charlotte och vi åkte till en släkt-/vänsammankomst som de bjöd in mig att följa med på. Det var trevligt egentligen, men jag kände mig så himla dum eftersom jag inte kände någon och det var en rätt fin tillställning (eller så kändes det i alla fall). Ni vet ju att jag inte är en riktig hejare på small talk, så det kändes väldigt obekvämt, för mig i alla fall. Men värdarna verkade inte ha något emot att jag var med, och jag försökte konversera lite med de som satt bredvid mig. Vi stannade rätt länge, och ärligt talat var jag ganska trött och utmattad när vi till slut åkte hem. Hemma läste jag på lite om Bundestag, skypade med mamma och lärde känna Sofie som är den andra tjejen som bor här. Vi åt tillsammans och sat och pratade i en timme - hon är jättetrevlig! Hoppas hon tycker att jag är trevlig också. 

Idag var första dagen på min praktik. Jag var jättenervös hela kvällen igår, och på morgonen idag också. Men denna dagen kom och gick som varje annan dag, och jag överlevde. Först gick jag till en byggnad där en skara praktikanter till väntade på att få alla papper och intyg. Det var en hel del administration som skulle göras, till exempel för att få ett passerkort för att komma in i alla byggnader. Sedan begav jag mig till avdelningen där min mentor sitter, men eftersom de flyttat på grund av ombyggnad sitter de i ett hus som vanligtvis inte tillhör Bundestag. Jag hade svårt att hitta och blev nästan förtvivlad när jag inte heller fick tag på någon över telefon. Men skam den som ger sig; jag knackade på och frågade tills någon kunde beräta för mig vart jag skulle. Till slut fann jag också rätt byggnad och rätt kontor, som tur var. Min handledare presenterade mig för alla på avdelningen och visade mig sedan runt i alla riksdagens byggnader. Det är verkligen otroligt stort! Hela resten av dagen tillbringades i princip med att vandra omkring och fixa saker som nycklar och bibliotekskort. Ändå har jag inte full koll på alla hus; handledaren berättade för mig att det är 5 000 människor som arbetar på riksdagen. Det är ju nästan som en småstad! Det är alltså nog inget konstigt att jag inte har stenkoll på vart alla korridorer leder. Det var väldigt spännande att se allt inifrån. Husen är väldigt stora men också vackra; arkitekturen är något speciellt! Som tur är har jag möjlighet att promenera omkring och kolla på allt de kommande veckorna i Berlin. 

Min första dag gick alltså bra; alla var trevliga och hjälpsamma. Jag har överkommit min nervositet något, och det känns bra. Jag ser fram emot de kommande två månaderna! Fast lite orolig är jag fortfarande; hoppas att det släpper när den första veckan är över. 

Det får räcka för idag, nu ska jag läsa lite mer om Bundestag! Godnatt med er!

Nu sitter jag i rummet som kommer vara mitt de kommande två månaderna. Det är större än mitt rum hemma, med vita väggar och högt i tak. I lägenheten bor två tjejer till, varav en var där när jag kom idag. 

Jag blev hämtad av min kusin Johann och min morbror Christian, vilket var väldigt trevligt! Tillsammans med Johann åkte jag sedan till min lägenhet och lämnade bagaget. Resten av dagen gick vi två omkring och fixade några saker åt mig: ett tyskt SIM-kort till mobilen, ett månadskort för S- och U-Bahn och bussystemet (vilket krävde att vi letade rätt på ett BVG-kontor och en fotoautomat), och en liten inköpsrunda i en matvaruaffär (eftersom det är söndag imorgon har allt stängt, så jag behövde tänka på måndagens frukost idag). Dessutom åkte vi omkring en del med U-Bahn och S-Bahn, och tog en titt på huset där jag ska göra min praktik. Så nu känner jag att jag har koll på läget. Eller lite i alla fall. 

På kvällen mötte vi upp Christian och åt tillsammans, varefter jag åkte hem till mig. Nu har jag packat upp min väska och bäddat sängen, och jag ska nog sova nu. Jag har hunnit bli ganska trött, och har lite ont i fötterna av allt vandrande idag. 

Godnatt, vi hörs imorgon.